PDP Riffmaster

Exakt vad orsaken är vet jag inte, men plötsligt började det både utannonseras och släppas flera olika typer av plastgitarrer, utan att det finns något påkostat dedikerat spel. Visst, vi har ju Clone Hero, Fortnite Festival och {Rock Band 4} går ju alltid att spela, men inget av dem borde i sig motivera dagens utveckling. Men det är sekundärt, det här är en hårdvarurecension av ett av de mest intressanta alternativen, nämligen PDP Riffmaster - officiellt licensierad av Xbox.

Finns i officiellt utförande för både Playstation och Xbox (jag har testat sistnämnda).

Har du inte spelat Guitar Hero eller Rock Band på ett tag, så minns du kanske inte hur oerhört plastiga spelens instrument var. När du plockar upp din Riffmaster ur lådan noterar du direkt skillnaden i byggkvalitet. Strummern är mer ergonomisk, knapparna känns mindre sladdriga, bygget känns med gediget och komforten är bättre. Turtle Beach skryter med 36 timmars batteritid, och jag kan faktiskt inte svara på om det stämmer, för jag har hunnit testa guran i 25-30 timmar och kan meddela att den fortfarande funkar kanon utan batteriladdning (vilket görs via USB-C).

Turtle Beach har dessutom gjort gitarren hopfällbar (vilket har funnits på tidigare modeller, dock inga officiella från speltillverkarna), vilket gör den lätt att både frakta och mer utrymmeseffektiv att stuva undan i garderoben i väntan på nästa omgång rockande. Andra nyheter är en analogspak under gitarrhuvudet, något som löser kompatibilitetsproblem i menyer. Dessutom finns ett 3,5 millimeters ljuduttag för den som vill spela med headset.

Analogspaken på baksidan är ett riktigt smart tillskott för att navigera menyer.

Att rocka med Riffmastern är en ren fröjd, jag har framför allt spelat Rock Band 4 för att kolla vad pjäsen går med och har egentligen bara bra saker att säga. Känslan är verkligen som när du byter konsol och får en mer modern handkontroll. Det kanske inte är så stora skillnader när man tittar på dem, men när man väl börjar använda dem står det snabbt klart att väldigt mycket hänt.

Jag gillar framför allt den övergripande känslan av ett mer välbyggt instrument som inte känns riktigt lika mycket leksak, och knapparna på gitarrhalsen är nu premiumkvalitet, men jag är däremot inte odelat positiv till den mycket tystare strummern. Den fungerar givetvis precis som den ska och registrerar träffarna perfekt, men den är även helt tyst. Det gör den förvisso mer sofistikerad och mindre plastig, men det tydligt klickande ljudet inser jag betydde mer än jag trodde när jag faktiskt börjar låtsasmusicera i takt till klassiska anthems från det ljuva 80-talet. För mig som glad amatör tillför klicket helt enkelt något på samma sätt som man (eller åtminstone jag) vill ha det där distinkta ljudet från ett mekaniskt tangentbord.

Busenkelt att ta med till polarna eller stuva undan i TV-bänken.

Jag kan tänka mig att vissa nog hade velat ha en design som påminner mer om befintliga "riktiga" märken på gitarrmarknaden, men för min egen del älskar jag hur TV-spelsmässig Riffmaster känns och ser ut, och flera gånger under recensionsperioden har jag kommit på mig själv med att drömma om ett nytt Guitar Hero eller Rock Band. Plastrockandet var trots allt förbannat kul, och det räcker med att greppa detta instrument för att inse att det idag skulle vara ännu roligare än när det begav sig.

En aning kostsam, men du får också vad du betalar för - kvalitet.

Som du säkert anar kostar dock kvaliteten en slant. Tidigare köpte vi Rock band och en gitarr för runt tusenlappen, nu kostar bara Riffmaster €150 (runt 1700 kronor) exklusive spel, och Rock Band 4 är tyvärr inte helt lätt att få tag på längre (även om du nog hittar det via Tradera). Men om du äger några av de gamla rockklassikerna, är villig att slanta upp för dem begagnat eller är beredd att betala en slant för att få ut mesta möjliga ur Clone Hero och Fortnite - så kan jag ändå rekommendera denna ljuvliga gitarr. Perfekt är den ej, men milsvida bättre än instrumenten som underhöll oss förr i världen, och ni minns ju hur kul det var...?