Warshift 2

{Warshift 2} är sannerligen en unik titel som jag är glad över att ha fått testa. Det börjar ganska intensivt med att du uppgraderar en mech eller ett fordon som är din karaktär. Det är nästan som ett actionrollspel i det att du går ut i världen förstör och spränger saker för poäng. Dessa kan du sedan investera i fler och bättre uppgraderingar. Det roliga stannar inte där utan du kan också zooma ut och ta kontroll över basbygge, trupp produktion och annat. Din uppgift är att jonglera ett intensivt actionrollspel och realtidsstrategispel likt {Starcraft} samtidigt.

I denna framtid krigar en cyborgfraktion mot utomjordingar. Båda är ganska lika varandra i funktion men i utseende är det radikalt olika. De har samma steg i byggandet och byggnaderna fungerar på ungefär samma sätt. Skillnaderna är i truppslag och vapenslag. Utomjordingarna är lite insektsliknade med hjältar som påminner om Cybran i {Supreme Commander}. Vilket är lite ironiskt med tanke på att de är en cyborgfraktion. Jag har inga klagomål på någon av dessa annat än att jag hade hoppats på att basbyggandet kunde vara lite mer asymmetriskt mellan fraktionerna. Samtidigt förstår jag också att som ensamutvecklare att det finns bara så mycket man kan göra.

Strategiläget är snyggt men är inte alltid så smidigt som det behöver vara.

De första intrycken är att det hela är mikrotungt. Beroende på vad du fokuserar på kommer något annat lida. Jag skulle förutom att jämföra detta med originalet peka på två andra framgångsrika spelserier. Den första är en spelserie som jag alltid älskat och hoppas på att få mer av i framtiden och den kallas Battlestations. Det är flott och flygbaserat spel där du styr alla fartyg, ubåtar och sådan i tredjeperson som ett actionspel. Du kan också styra via en karta som ett taktiskt strategispel. Skillnaden mellan detta och Warshift 2 är att du inte även behöver samla resurser och bygga baser. Det är intensivt och stressigt men på många sätt delar det filosofin om att jonglera flera spelmässiga system samtidigt. Den andra serien är Natural Selection som löste detta på ett smart sätt. En spelare sköter enbart basbyggandet och de andra spelarna försöker besegra varandra.

Du kan dock ställa in byggnader att bli hanterade av AI som då leder, producerar trupper och anfaller fienden. Skulle du vara helt bestämt emot basbyggande finns det spellägen där du inte behöver bygga något. Snarare producerar du truppslag i rymden ombord på ett rymdskepp men du bygger inte baser. Du kan också stänga av basbyggandet helt på landbanor eller ställa om vinstvillkor såsom ekonomisk vinst. Detta gör att spelet får en viss variation i upplägg även om det klassiska läget är det mest engagerande. I det bygger du baser, uppgraderar din karaktär, bygger trupper och besegrar fienden.

Graafiken är brutalt snygg för att vara skapat av en person.

Warshift 2 leverar mycket att hålla koll på samtidigt, det resulterar i ett högt tempo och du måste sköta nästan alla system själv. Vissa kampanjuppdrag tillåter dig dock att skippa vissa bitar då uppdraget är designat med fokus på en aspekt. Tidiga uppdrag fokuserar oftast på truppförflyttning och att besegra fienden med vad du har till förfogande. Oavsett sida är de dock ganska lika varandra med enkla uppdrag. Gå dit, förstör det och bygg det här på den platsen. Det bjuder inte riktigt på samma typ av variation som Starcraft 2 gjorde i sin kampanj sett till uppdragsdesign. Jag kan dock förlåta mycket av detta utifrån vilka förutsättningar Cyril Megem har haft som ensamutvecklare.

Du kan välja mellan krigsrobotar som förvandlas till flygplan med ett knapptryck eller flygande ninjor. Utubudet av hjältar är bra och de är varierade.

För att kriga effektivt behöver du en hjältekaraktär denna går att Jag gillar att din krigsmaskin är så pass användbar, den kan beroende på val flyga, rulla på marken, dyka under havsytan och delta i alla arenor konflikterna sker på. Vissa är kraftfulla stridsvagnar, andra en mix av allt och några fokuserar på luftstrider. Du väljer din favorit innan du startar en match och hur många allierade datorstyrda hjältar som ska delta. Det är upp till två extra utöver din av det jag testat. Ettan bjöd på ett samarbetsläge det gör inte tvåan i nuläget men jag utgår från att det är planerat. Detta är ett enspelarspel i nuläget vilket kan vara bra att ha med sig om du är intresserad av titeln.

Spelet som sådant har dock problem med att vara bäst på något. Det är snarare en helhetsupplevelse. Strategibiten har brister som att du inte i nuläget kan köa förflyttningar och skippar vissa standardiserade funktioner. Fordonen känns lite tröga och flytande i sina rörelser när du styr dessa utan riktigt momentum. Ordet "jank" är ganska användbart i detta sammanhang. Du måste sedan vid rätt tillfällen landa på ett speciellt rymdskepp för att uppgradera din hjälte samtidigt som allt annat pågår. Det är ett enda kaos egentligen och det finns något med titeln som lockar och underhåller. Jag är övertygad om att du inte kommer att spelet för någon enskild bit utan för kombinationen av alla inslag samtidigt.

Utomjordingarna är monstruösa och fungerar bra. De känns lite klenare än sin fiendefraktion.

Tyvärr tycker jag att detta koncept enbart fungerar i vissa situationer. Det är främst på en liten skala, få fiender och inte särskilt mycket truppförflyttningar. När saker börjar röra på sig i alla riktningar faller detta ihop en aning. Du kan ta hjälp av att numrera truppslag dock. När mycket sker samtidigt handlar allt om att prioritera efter förmåga. Det är ett spel där jag skulle vilja ha en assistent eller medspelare som gör det jag inte gör. Jag satt längde och tänkte på att {Age of Empires} samarbetsläge skulle passa perfekt. En spelare bygger basen och en annan krigar. Jag vill inte att som i nuläget att allt jag inte gör stannar av. Om jag byter till en stridsvagn vill jag inte att min stora offensiv stannar och att basbyggandet upphör. Jag skulle vilja se ett mer sömlöst bytande av perspektiv där det du inte gör ändå utförs av exempelvis en inställningsbar datorspelare eller en mänsklig medspelare. Det skulle låta dig enklare flytta runt mellan alla spelmässiga system.

Innan jag började hitta genvägar, köa truppproduktion med fabriker styrda av AI och lite annat var det ett ganska svårt spel att få grepp om. Tyvärr är AI-motståndet inte särskilt effektivt om du spammar. Däremot ska utvecklaren lägga till ännu svårare svårighetsgrader på sikt. Med tanke på att det mer eller mindre är ett soloprojekt är jag ändå imponerad av vad en person kan åstadkomma. Spelet ser bra ut, låter bra och skaparen verkar aktivt lyssna på feedback. Det tycker jag syns tydligt. Det är ett bättre spel än sin föregångare på nästan alla sätt och vis. Det jag saknar mest är att det saknar ett samarbetsläge. Det påminner mig lite om gamla datorspel från 90-talet med sitt ibland svårlästa användargränssnitt, brist på förklaringar av spelsystem och en kampanj som är mer av ett träningsläge. Det känns inte riktigt färdigt även om det säljs som det.

För att bygga behöver du aktivera en energinod. Tänk en tillfällig Pylon i Starcraft där du bygger byggnader inom dess räckvidd.

Jag skulle kanske inte rekommendera detta till dig med en låg tolerans för buggar, designproblem och krav på riktning i spel. Jag tycker att Warshift 2 skiner i sitt skärmytslingsläge där du kan skräddarsy både motstånd, bana och lite annat. Kampanjen är styrd och engagerar inte med sin avsaknad av berättande och även om den i viss mån bjuder på unika scenarion är de inte tillräckligt bra. Upplevelsen haltar också lite på grund av tekniska problem som buggar, avsaknad av olika funktioner som är genrestandard och en inte helt sömlös mix av genretyper. Samtidigt är det briljant när du besegrar en AI med smart positionering av dina trupper, smygattacker med din uppgraderbara robot i actionläget och med din ekonomi producerar mer militära medel än din motståndare. Det känns bra när allt klickar och fungerar.

Om jag skulle placera Warshift 2 i en kategori spel skulle det hamna i samma grop som Rampage-spelen. Det är bra när det fungerar, blir repetitivt snabbt och bjuder på charm trots vissa ganska tydliga brister med sin design. Det är extremt itterativt och liknar ettan i mångt och mycket. Det är en raffinerad uppföljare som inte åtgärdar alla problem med originalet. Det är inte ett spel för alla men jag tror att vissa typer av spelare skulle kunna få ut ett antal timmar underhållning med detta. Det kräver dock att du har en tolerans för bristerna jag nämnt och uppskattar genreöverskridande spel som hybridiserar speldesign. Jag tror att det finns en större marknad för detta men jag tycker i nuläget inte att Warshift 2 är titeln som säljer konceptet fullt ut.

Rymdläget är toppen, då får du hangarfartyg i stället för att bygga byggnader. Den fungerar som en bas där du bygger saker såsom rymdskepp.

På det tekniska och visuella planet är spelet en blandad kompott av buggar med ljud, grafik, skripts och svårläst användargränssnitt. Samtidigt är det grafiskt kompetent för ett projekt av en så liten utvecklare och spelet låter bra även om musiken snabbt blir repetitiv. Jag har haft kraschproblem och vissa konstiga buggar med musikövergångar som laggar. Du har dock många verktyg till ditt förfogande väl i spelet, men vissa saker är lite icke-intuitiva att använda sig av. Ett exempel är ett träningsuppdrag där spelet ber dig att klicka på en knapp. Den knappen gjorde ingenting alls, utan du behövde hålla en annan knapp nedtryckt samtidigt innan du kunde trycka på den knappen vilket du inte kan se i förklaringen hur du ska göra. Det kan således ta lite tid att bli bekväm med allt spelmässigt innehåll, då du måste testa dig fram. Detta är dock något som utvecklaren ganska snabbt kan åtgärda.

Jag måste dock berömma systemet för att styra trupper i strid. Det påminner mig om spel som Bannerlords och {Kingdom Under Fire}. Det är enkelt, lite begränsat men tillåter dig att delta i striderna utan att behöva växla intensivt. Jag tycker att det är i detta styrkan finns just nu. Att se sina armador kollidera med fiendens och styra din egen krigsmaskin och delta personligen i tumultet. Jag är inte riktigt lika imponerad över strategibiten som i nuläget behöver fler kvalitetsfunktioner för att bättre samverka och fungera bra med actionläget. Samtidigt kan jag ändå förhålla mig positiv till att utvecklaren lyssnar på feedback, erbjuder något eget och unikt. Vill du ha något annorlunda, eget och fascinerande inom indiescenen kan Warshift 2 vara något att spana in det är ett ok spel med mycket potential.

Du kan både uppgradera styrkor se vänstra nedre hörnet och uppgradera vapen som du kan se i högra hörnet. Allt är inte tillgängligt på en gång och du behöver pengar för att installera vapnen.

Världarna är fina och det är svårt att inte bli imponerad över detta rent visuellt.

Menyn är lite rörig men det går snabbt att starta upp en skärmytsling, ett träningsläge eller ett kampanjuppdrag. Båda fraktionerna har sin egna kampanj.