Homeworld 2

När Homeworld kom 1999 kändes det som en revolution. Nu kunde man styra sin stolta flotta i rymdens alla tre dimensioner. Att spelet var en grafisk smörkola med en detaljrikedom som liknade rymdskjutare mer än realtidsstrategi gjorde ju inte heller saken sämre. Nu är Hiigaranerna tillbaka och mot sig har de Vaygr, en ras av imperialistiska krigare som drar från solsystem till solsystem och assimilerar teknologi och resurser. Tvåan är väldigt lik ettan, moderskeppet - Pride of Hiigara ser ut som det gjorde förr och de andra skeppen ser på ett hemtrevligt sätt ut som för fyra år sedan. Vad som förändrats är den grafiska kvalitén. Stilen på texturerna kan närmast liknas vid en manga-film, mycket läckert. Man verkligen zooma ner på minsta lilla pytteskepp och det kommer att förvåna med sin detaljrikedom. Explosioner och andra pyrotekniska effekter håller givetvis samma höga klass. Homeworld 2 är helt enkelt den snyggaste stjärnan på RTS-himmelen just nu.

På samma sätt som i föregångaren har bakgrundshistorien ingen framträdande roll, viss den finns där. Men utan mellanscener och med bara en kortare inledning på spelet är det svårt att känna någon sympati med den ena eller den andra sidan. Nej, istället för att satsa på invecklade historier har man lagt krutet på att konstruera ett så balanserat och nyansrikt realtidsstrategispel som möjligt. Ensamspelarläget erbjuder en nog så utmanande kampanj, den är stundtals riktigt knivig. Problemet är att utan motiverande historia har man svårt att engagera sig och att man i början av kampanjen bara kan bygga vissa skeppstyper känns mer hämmande än del av historien. Ett annat problem är ljudet, eller kanske avsaknandet av ljud, nej visst i rymden kan ingen höra dig skrika, men ändå. All kommunikation mellan flottan och dig sker via de två högsta officerarna på moderskeppet. De delger sin information på ett särdeles mekaniskt sätt. Själv tycker jag att ljudet är ett viktigt instrument för att veta vad som händer på slagfältet. I många andra spel kan du höra på rösten vilken typ av enhet det är som råkat ut för något, det hjälper spelare att, utan behöva kontrollera kartan ta beslut om vad som ska göras. När Homeworld 2 har ett i övrigt utmärkt användargränssnitt så kan man sakna den intensitet som kommer av bra röstskådespelare. Tonläget är exakt det samma om ditt moderskepp håller på att explodera som om en asteroid har uttömts på sina resurser.

Homeworld 2 bjuder på en upplevelse i realtidsstrategi. Med en grafik som överträffar det mesta i genren. Gamla fans kommer inte att bli besvikna och förhoppningsvis hittar nya spelare en favorit i Homeworld 2.