Armed & Dangerous

LucasArts som den senaste tiden släppt fler Star Wars-spel än en vanlig människa rimligtvis kan uthärda, återvänder i spelet Armed & Dangerous till den traditionella actiongenren. Eller så traditionellt det nu kan bli när man axlar rollen som skotten Roman, ledare över rebellgruppen Lionhearts. Spelets kanske främsta trumfkort i den milt sagt överbefolkade actiongenren är nämligen humor. Något som de brittiska utvecklarna Planet Moon Studios tidigare har visat sig behärska i spelet Giants: Citizen of Kabuto.

Hela vägen genom hela spelet vankas allts humor, och mycket sjuk sådan. Både i mellansekvenser och när man spelar får man vara beredd på att det mest oväntade kan ske. En annan sak som verkligen får Armed & Dangerous att sticka ut från mängden av förstapersonsskjutare till PC och Xbox är faktumet att spelet inte är ett sådant. Istället är det ur den klassiska vinkeln snett uppifrån man får avnjuta spelet.

Roman går naturligtvis inte själv på äventyr, utan har med sig tre kumpaner. Kanske roligast är den engelska tedrickande roboten Q 1-11, en riktig kliché på allt det man normalt förknippar engelsmän med. Vidare finns en skotsk snabbpratande sabotageexpert vid namn Jonesy och galningen Rexus.

Trots pussel och strategiskt tänkande där man noga ska placera ut sitt manskap så är spelet ganska enkelt i grund och botten. Inget krånglande ställer till det och man behöver aldrig bekymra sig om hur man ska ta sig vidare. Hela tiden är det avtryckarfingrets snabbhet som är avgörande.

Rent spelmekanisk har spelet mycket gemensamt med Brute Force. På gott och ont givetvis, för det systemet är bra ? om det nu används rätt. Men i den tidiga kod Gamereactor fått testa tycks dessvärre inte så vara fallet. Grundidén är bra men nyttjas inte alls och de extra figurerna känns mest som kul utfyllnad. Mer jobb så de olika karaktärerna med deras personligheter måste involveras i äventyret skulle vara önskvärt.

Fördelen med att hela tiden ha Roman synlig är att hans minspel och saker som drabbar honom sömlöst kan inträffa utan att spelet behöver skifta till mellansekvenser. De olika vapen man kan komma över är av det mer oortodoxa slaget. En personlig favorit är ett vapen som ger Roman möjlighet att vända världen upp och ned, vilket resulterar i att alla elakingar ramlar ut i tomma intet. När världen sedan vänds tillbaka igen väntar ond bråd död när de störtar mot marken.

Dessvärre är Armed & Dangerous inget extra rent grafiskt. Inte så att det på något sett är dåligt, men i dagens läge kan det vara svårt att göra sin röst hörd i denna genre om man visuellt inte befinner sig på toppen. Stora öppna ytor med lite staket, buskar och enstaka hus är inget man direkt hurrar över. Potentialen finns helt klart för spelet, och med mer jobb kanske det kan bli något alldeles extra. Den brittiska humorn hos de kompetenta utvecklarna borde kunna mynna ut i något gott.