Far Cry Primal

Med spel som {Assassin's Creed}, {Watch Dogs} och just {Far Cry} har Ubisoft gjort open world-genren till något av sin specialitet, och kommande {Far Cry Primal} ser inte ut att bryta den traditionen. Vi befinner oss på stenåldern och följaktligen har automatvapen, bilar och tigrar bytts ut mot spjut, höftskynken och... ja... sabeltandade tigrar. I och med stenåldern så är jobbet som ledare över allt och alla fortfarande ledig. Det gäller därför för din karaktär att sätta skräck i bestarna som lurar istället för tvärtom.

Premissen är lika enkel som spännande. Din karaktär måste, dag och natt, jaga för stammens räkning, försvara denne mot rivaliserade stammar samtidigt som du måste hjälpa andra. Detta kräver styrka i både kropp och sinne och det är även ett plus om du både kan mycket och respekterar naturen. När Gamereactor tillsammans med ett par andra speljournalister fick spendera en timme med en förhandsdemo av {Far Cry Primal} fick vi en sak klart för oss. Det här kommer skilja sig lite från vad vi är vana vid i inte bara {Far Cry} som serie utan även andra förstapersonsskjutare.

"Kläder efter väder" som man säger.

Istället för en arsenal av olika skjutvapen så är det spjut, påkar, pilbågar och bete som bjuds. Vi snackar om att gå tillbaka till rötterna, the basics. Faktum är att avsaknaden av möjligheten att till exempel avfyra en hagelsalva mot en fiende känns snudd på befriande. Vidare i demon, tillsammans med vår trofaste varg (man kommer kunna tämja djur och sedan använda dessa som sina personliga hjälpredor) traskade vi in i skogen på jakt efter mat. Det fina (eller obehagliga) med {Far Cry Primal} lär bli hur svårt det kommer vara att förutse vad du kommer möta. Du vet att du är sårbar, står det en mammut bakom nästa hörn som dessutom fått korn på din doft och är hungrig, så lär du bli ett lätt byte. Samma sak om det är tvärtom, du ser sagda mammut stå och beta och så länge du smyger fram obemärkt så är oddsen på din sida. Kort sagt - beroende på situation är både människa och djur lika beredda, eller utlämnade.

Räkna med blodsutgjutelse om du råkar komma för nära fiendeland.
Så det är både möjlighet och fara som väntar dig därute. Även om din uggla (du har en sådan också) visserligen kan flyga i förväg och spana omgivningen åt dig (men kan också bli vilseledd av mer ont anande individer) så är det inte enda problemet. Du tillhör en stam men det finns fler än en sådan i vildmarken. Andra stammar må vilja dig väl men långt ifrån alla, det är flera som vill åt det dyrbara köttet. Råkar du på andra medlemmar i kamp på dina promenader kan du antingen hjälpa dessa eller bara stå och titta på. Var bara medveten om eventuella konsekvenser. Nu är det inte så att allt sker per överraskning, du kommer ha lite koll på omvärlden tack vare en karta. Det din karaktär känner av, såsom djur, växter och andra läger dyker upp, dock kan det hända (som i vårt fall) att vissa varelser befinner sig utanför kartans gränser. Vi fick upp spåret efter en grupp mammutar men det visade sig att dessa Mannys just befann sig utanför kartan och därmed kunde vi inte integrera med dem.

<newpage>

När vi väl talar om djur så kan vi också nämna att man kan skrämma bort en flock vildkatter genom att dundra fram som rena rama djungelpatrullen. Men var så försiktig! Även fast du är beväpnad med för djur alla möjliga tortyrredskap så är det ingen garanti för att dessa snart inte ska våga sig tillbaka. Antingen det eller att de sätter av efter andra djur, serien trogen. Vi var med om att en av dessa vildkatter försökte sig på en björn. Utan att säga för mycket kunde man sedan spatsera ganska fritt i ett närliggande fiendeläger.

Det må låta trevligt att samarbeta med ett djur som du tämjt och som tjänar sin mästare, men dessa kan försvinna rätt fort. Djur tenderar nämligen att när de inte äter människor äta varandra. Men du kan ju alltid försöka skaffa ett nytt husdjur (dock är det lite för optimistiskt att tänka sig att man rider på en sabeltandad tiger, eller en mammut för den delen).

Djur kan i vanliga ordning tugga på varandra, inte bara på dig.
En utav höjdpunkterna under vår timme med spelet var då vi tillsammans med en björn närmade oss ett fiendeläger kallat "Swaras Outpost". Djurvänner som vi är lät vi björnen knalla in och göra den väntande armadan (som nog sig en skara krigare snarare än ett djur) en rejäl björntjänst. Vi fick såklart extrapoäng för att själva inte ha synts till.

Något som alltid varit en stor del i varje {Far Cry}-titel har varit samlande. Oavsett om det varit diamanter, växter eller propagandaaffischer så har det i slutänden gett något. När vi satt med {Far Cry Primal} fick vi bara en notis om ett samlarobjekt, ett så kallat Wenja-armband. När vi gick omkring hörde vi plötsligt spöklika röster som kallade på oss, och när vi kom närmare dök en ikon upp på kartan. Vips så var vi ett armband rikare. I nuläget vet vi inte exakt vad man ska göra med dessa armband men så länge de går att samla måste det finnas någon mening eller hur? Precis då vi lyckats tämja en sabeltandad tiger och nådde fram till en stammedlem i behov av vår hjälp tog vår demo slut, men de mindre uppdragen som sates igång då vi valde att hjälpa denne såg ut att leda till en minst sagt spännande upplösning.

"Jag har mejat ner en hel jägararme!"

Det fina med {Far Cry Primal} är att du inte behöver någon särskild kunskap om serien sedan tidigare, det är bara hoppa in och börja äventyra. Vid ett tillfälle då vi paddlade utmed kanalen kände vi oss nästan som Connor från {Assassin's Creed III}. Det hela handlar egentligen om att se möjligheter runt omkring dig. Planera strategiskt och använda omgivningen till din fördel. Om det färdiga spelet ser ut såhär kan det bli en intressant och inte minst fräsch tagning på den klassiska förstapersonsgenren vi ser i februari nästa år. Bara en fråga återstår - är ni skyttar redo att hänga upp bössan på hyllan och istället ägna er åt jakt a'la stenåldern? Lite mer primitivt. Lite väl close for comfort. Isåfall, börja vässa spjuten.