24: The Game

Ibland önskar man att man var någon annan. Någon mer med pengar, ett mer spännande liv, eller med mer variation i vardagen. Få personer önskar dock att de var Jack Bauer, TV-historiens mest stressade karaktär. Klockan tickar, sekunder blir till minuter, minuter blir timmar och tid man inte har försvinner allt för snabbt. För Jack Bauer är detta en relativt vanlig dag på jobbet. Detta innebär självklart att nästan exakt allt är på väg att gå käpprätt åt helskotta och de enda som kan göra något åt saken är Jack Bauer och hans kollegor på Counter-Terrorist Unit i Los Angeles.

24: The Game utspelar sig mellan säsong två och tre där det som bekant är ett hopp på fyra år. Här har författarna från serien satt sig ner för att fylla i några av de luckor i handlingen som uppstod mellan de två säsongerna. Det förklaras med andra ord hur vissa personer har klivit in i serien utan någon större förklaring. Exakt vilka detaljer som kommer att belysas är till viss del hemligt, men för alla våra fans av serien kommer vi att hålla tyst med vad vi vet hittils, men gör er beredda på att få nytt ljus på flera frågor ni har ställt er medan ni har sett på 24. Uppdraget att överföra ännu en dålig dag i Jack Bauers liv har fallit på Sonys studio i Cambridge. Den som håller koll vet att detta är samma team på tidigare har gjort de briljanta Medievil-spelen, det välgjorda Primal och det snygga men bökiga Ghosthunter.

Faktum är att 24: The Game får sin grafik från en uppdaterad version av just Ghosthunter-motorn, som vi alla vet är kompetent när det gäller att hantera både många polygoner, snygga ljuseffekter och övrigt grafiskt finlir. 24: The Game skulle ju inte på något sätt vara 24 utan att verkligen ha Jack Bauer själv med i spelet. Därför har Kiefer Sutherland och resten av staben fått ge både sitt ansikte och sin röst till karaktärerna i spelet. Upplägget är även det serien trogen. Varje bana bjuder på en ny utmaning och utspelar sig mellan en viss tidpunkt där tiden konstant räknas ner. Den som snabbar sig på och låter bli att fördjupa sig kommer att missa vissa detaljer, medan de som satsar allt kommer att i slutändan hamna på 24 timmars speltid och dessutom har de fått veta mer om handlingen och händelserna i spelet. Jack Bauer har självklart huvudrollen, men detta betyder inte att han är ensam hjälte, då spelaren bland annat kommer att få kontroll över Bauers arbetskollega på CTU, Tony Almeida och av hans dotter Kim Bauer. Utöver dessa två kommer dessutom ett par hemliga karaktärer att tillkomma, något som Sony för tillfället inte vill yttra sig om då spelet är under lika mycket hemlighetsmakeri som TV-serien.

24: The Game utspelas i tredjepersons-vy där Jack Bauer och hans kollegor bland annat kommer att få smyga sig runt i belägrade fiendertillhåll eller skjuta allt som rör sig i pressade actionsekvenser. Som extra krydda finns även i form av bilsekvenser där man måste ta upp jakten på viktiga personer eller flykt undan elaka människor med vapen i högsta hugg. Till sist finns det ett minispel där Jack får förhöra vissa nyckelpersoner han stöter på under spelets gång. En mätare visar hur nära personen i fråga är att bryta ihop, och med hjälp av knapptryck i rätt ögonblick kontrollerar spelaren Jacks beteende. Spelet bestämmer huruvida Jack är lugn och sansad som lirkar ur sanningen med snyggt snack, eller en skitarg och högljudd galning som kastar hot ur sig för att få veta det som behövs för att komma vidare. Olika personer reagerar på olika sätt på olika behandlingar och det gäller att hitta rätt balans för att få bäst resultat.

Spelvärlden är till största delen interaktiv, vilket innebär att om det inte är fastsvetsat i en vägg, ska det kunna gå att skjuta sönder det, flytta det eller gömma sig bakom det. Alla som gillar att använda sig av snygg finlir när det handlar om att göra sig av brottslingar kommer att uppskatta att siktet kommer att spela stor roll i spelet. Nog för att man kan slänga iväg slarviga höftskott mot ett mål i siktet, men räkna inte med att döda eller ens träffa målet med en gång. Istället dras siktet ihop ju mer tid man tar sig, och till slut kan man skjuta vapen ur handen på fienden, eller tömma deras kranium på allt innehåll med ett välsiktat skott i ansiktet. Hela spelet berättas även med samma typ av sekvenser man får se i serien. Vilket betyder att både action och mellansekvenser kommer bitvis att utspelas i smårutor på skärmen där man får skåda flera olika händelseförlopp på skärmen.

24: The Game ser lovande ut, sånär som på grafiken som inte alltid imponerar och en kontroll som till största delen är gemensam med den i The Getaway. Kiefer och gänget ser dock ut att bjuda på ett schysst och späckat actionäventyr. När gänget bakom serien gör spel med hjälp av en duktig utvecklingsstudio kan man inte annat än bli hoppfull. I början av 2006 är det dags för det Playstation 2-exklusiva spelet att göra debut, och när vi får veta mer, får ni veta mer.