Alias

Det första som slår mig då Alias startar är att Sydney Bristow springer precis på samma sätt som vår filmskribent Johan Bergström. Hennes graciösa framtoning tillsammans med hennes glansiga ögon och varierade frisyrer har fått mången man att bänka sig framför TV4 och dessa lär skrika av smärta då de ser vad Acclaim gjort med superagenten. Sydney baxar fram och rör enbart bastiga ben och armar medan resten av kroppen stadigt flyter framåt, orörlig, som ett väl tilltaget flak av mänsklig vävnad. Alias har alltså blivit spel och bakom produktionen står Acclaims egna studio i Cheltenham. Detta är killarna som bland annat bjudit oss på Dakar 2, RC Revenge och andra hemskheter. Meritlistan till trots är Alias inte fullt lika dåligt som jag först befarade utan ett typiskt medelspel som kan falla fansen av TV-serien i smaken.

Alias är ett ganska klassiskt actionspel sett ur ett traditionellt tredjepersonsperspektiv. Sydney jobbar stenhårt (som vanligt) som dubbelagent för att med CIA:s hjälp störta det ondskefulla syndikatet SD6. Till sin hjälp har hon givetvis sina kollegor, massor av läckra manicker samt olika sparkar och slag. Sydney kan också plocka upp delar ur inredningen såsom flaskor, pinnar och kastrullar och använda dem som vapen.

Upplägget innehåller inte större överraskningar utan består av lika stora delar banala pussel som variationsfattig action. Det handlar om att lokalisera allt från disketter till topphemliga dokument och på vägen sparka en och annan klonad säkerhetsvakt. Precis som de allra flesta licensspel är vissa detaljer vansinnigt välgjorda medan andra lämnats åt slumpen. I Alias hittar vi en klockren story som känns minst lika genomtänkt som något av TV-avsnitten. Här återfinns också perfekt röstskådespeleri från seriens alla originalskådisar, snygg presentation och en samling välgjorda karaktärer. Vad som däremot försakats är spelkontrollen, uppdragens struktur, variationen och någon form av spänning. Sydney är bångstyrig att kontrollera och slagsmålen handlar enbart om att snabbt trycka på samma knapp. Designen på uppdragen är ofta fantasilös och avslöjar tidigt den simpla spelstrukturen som aldrig tillåter Sydney mer än ett alternativ att lösa problemen på. Alias är dock, trots en hel del spelmässiga svagheter, extremt troget sin förlaga och kommer tilltala de mest inbitna fansen.