Cabernet

I en icke namngiven östeuropeisk stad under sent 1800-tal så tar allt sin början där Nadezhda som begraver sin nyligen bortgångna dotter Elizaveta Morozova, vi får under begravningen i princip välja hur Elizaveta eller Liza som hon för enkelhetens skull kallas ska bli ihågkommen i begravningstalet. Det visar sig snart att detta blir grunden för vilka egenskaper Liza kommer starta sitt nya odöda liv som vampyr med. Därefter vaknar hon upp i en kista i en mörk källare och förstås förvirrad så det sjunger om det. Jag var i ärlighetens namn heller inte helt med på noterna i början, men när hon smyger omkring i den mörka källaren och upptäcker att hon inte längre kan se sin spegelbild så ramlade den berömda polletten ner för mig. Jag gillar att bli överraskad och det har helt klart sina fördelar att starta upp spel helt utan någon kunskap om dem ibland.

Efter att sedan ha blivit utsläppt ur källaren av något oidentifierat väsen som i gengäld krävde en gentjänst som den för eller senare kommer att inkassera. så tar hon sina första stapplande steg och träffar ett gäng andra vampyrer som ger henne goda råd under sin första tid. Liza som är smart och välutbildad får också boende och en lärlingsplats hos Dr. Volkov som själv är vampyr och som av en händelse också var den som omvandlade henne från första början och hans motiv verkar åtminstone på förhand vara goda.

Som nybliven vampyr är världen förstås lite förvirrande, det är ditt jobb att på bästa sätt guida Liza genom detta.

En annan intressant aspekt är att många av de val man gör under spelets gång ger antingen Humanity eller Nihilism-poäng. Exempelvis ifall man hittar pengar som ligger framme någonstans så får man Humanity-poäng ifall man låter pengarna ligga kvar och Nihilism-poäng ifall man istället väljer att sno dem. Kort och gott så är det goda handlingar kontra onda handlingar det handlar om. Detta förekommer även i dialoger och frågan är ju om Liza som i grund och botten är oerhört godhjärtad kommer att klara av att vara det fortsatt eller om mörkret kommer att ta över. Det är helt och hållet upp till en själv som spelare att avgöra detta, själv har jag svårt att vara ond och väljer oftast den goda vägen, men i det här fallet har jag försökt balansera det lite och se hur utfallet i slutet blir. Men med det sagt vore det kul att spela igenom en gång till och se hur det slutar ifall jag väljer att vara enbart god eller ond.

Liza har en del förmågor till sitt förfogande, att förvandla sig till fladdermus är ett bra sätt att ta sig fram på.

Det är väldigt mycket dialog och det blir på så vis mycket rollspelande, då det i mångt och mycket handlar mycket om att bygga upp relationer och det är viktigt av flera anledningar. Dels så behöver Liza komma sina tilltänkta offer tillräckligt nära för att kunna förtrolla dem innan hon kan ta sig en slurk blod och leva vidare, men en fördjupad relation har också fler fördelar som i slutändan kan gynna henne. Ju bättre relationen desto troligare är det att de öppnar upp sig och avslöjar hemligheter eller så kanske Liza får något föremål som kan visa sig vara användbart. Alla dialogval som görs påverkar så det gäller att tänka efter vad som väljs då detta kan försämra eller förbättra relationen. Ju mer Liza lär känna någon desto mer får vi också veta om personen i fråga då deras biografi kontinuerligt uppdateras i menyn.

Cabernet som spelet fått sitt namn ifrån är inte någon Cabernet Sauvignon som en vinkännare vid en första anblick kanske skulle kunna tro utan det är vampyrernas eget kodord för blodet de säljer i barerna. Den är ett bra alternativ om man väljer att spela så snällt som möjligt, men det är dyrt och det är oftast mer värt att charma ett mänskligt offer och dricka dennes blod, även om det förstås har negativ påverkan på ens mänsklighet. Det finns också ställen som säljer Cabernet av sämre kvalitet, så det gäller att se upp om den plötsligt är lite billigare, det är mest troligt klokt att inte låta snålheten bedra visheten i de fallen. Det finns dock ytterligare ett alternativ ifall man varken vill bita människor eller köpa snordyr Cabernet och det är att helt enkelt ge sig ut mot skogen och leta upp till exempel en hare, men eftersom de inte har på långa vägar lika mycket blod som en fullvuxen människa så behöver man nypa flera stycken för att stilla hungern. Det säger sig antagligen självt att dricka någon annan människas blod försämrar relationen med denne, den kommer inte att komma ihåg det hela tack vare att den var förtrollad vid tillfället men undermedvetet så verkar de känna på sig att det är något skumt med en och det blir då en relation man kan behöva reparera.

Det finns väldigt mycket att göra i den lilla östeuropeiska staden, förvånansvärt mycket faktiskt.

Cabernet är otroligt atmosfäriskt. Det känns verkligen som att jag befinner mig i en östeuropeisk stad på 1800-talet. Att man hela tiden också i egenskap av vampyr endast kan vistas ute på kvällen och natten bidrar förstås också till den känslan. Det är mysigt, men samtidigt också lite kusligt att ströva runt på nätterna och utforska. Sedan inser jag att Liza är vampyr och det inte är värst mycket som faktiskt kan hota henne, förutom det mystiska väsen som släppte ut henne ur källaren när hon först vaknade upp i något anemiskt tillstånd. Det är absolut ingen stor stad vi får utforska och bo i här som nykläckt vampyr, men trots det finns det förvånansvärt mycket att göra. Det fullkomligt dräller av små sidouppdrag, såpass att jag inte riktigt hinner med alla. Det går till exempel att ta musiklektioner, fika med den bedårande granntanten Faina och leta efter hennes katt, sortera Dr Volkovs papper eller springa lite små ärenden till den lokala butiken åt redan nämnde doktorn. Inga stora saker egentligen, men det känns ändå som att allt är av betydelse i slutändan även om det kanske bara är jag som inbillar mig det.

Utöver att det är fantastiskt atmosfäriskt så är det också ett väldigt vackert spel som synes.

I sann rollspelsanda så kommer du även att uppgradera dina förmågor efter hand, för varje gång du levlar upp ett snäpp så får du nya skillpoints att spendera på fyra olika kategorier som är Music & Arts, Literature & Writing, Science & Logic och History & Politics. Det går också att få ytterligare skillpoints genom att exempelvis läsa böcker som berör något av de fyra ämnena. Alla dessa kommer att vara nyttiga på sina olika vis och har du tillräckligt av den ena kan du låsa upp ytterligare delar av konversationen och på så vis förbättra relationen, medans om du har för lite av något så blir utfallet tvärtom.

Det är inte direkt ett högt tempo i Cabernet utan det är fullt fokus på att berätta Lizas historia och det man gör mest av är att strosa runt och prata med folk. Det är som tidigare nämnt väldigt mycket dialog i och med detta, någon typ av combat är det inte heller direkt fråga om och det går knappast att räkna själva bitandet som det heller. Som tur är så är dialogen väldigt välskriven och även om inte alla röstskådespelare levererar fullt ut så gör verkligen manuset det. För utöver just den välskrivna dialogen så är det också en väldigt gripande och intressant story vi får här, det upphör aldrig att vara spännande att guida Liza genom hennes första tid som vampyr. Sidokaraktärerna är även de välskrivna och ofta väldigt sympatiska, vilket försvårar för mig då jag måste lära känna dem bra först innan jag kan förtrolla dem och därefter dricka deras blod. Det känns fel att bita någon som blivit en vän, men samtidigt handlar det också om Lizas överlevnad. Är det kris så får helt enkelt ens moraliska kompass stå åt sidan lite.

Dr. Volkov som Liza blir lärling hos är betydelsefull av många anledningar.

Jag kan inte riktigt förklara varför alla gånger, men vissa spel suger verkligen in en redan vid startskärmen innan jag ens hunnit komma igång. Jag visste på förhand ingenting om Cabernet men det kändes ändå redan direkt från första bildrutan att detta skulle bli något bra, den där berömda magkänslan har ofta rätt och Cabernet var inget undantag. Det satte tonen närmast omedelbart och det var väldigt svårt att lägga ifrån sig handkontrollen under de dryga 13 timmar det tog att spela igenom. Cabernet är en helt unik vampyrhistoria och det liknar verkligen inte något annat jag någonsin spelat. Party For Introverts har lite från ingenstans levererat kanske årets mest originella titel och har dessutom utfört det hela med bravur.