Cleaner

Även om jag inte är något större fan av Casino Royale så är det ju såklart ingen konst att se hur långt ned i rankingen som Martin Campbell fallit. En gång i tiden hyllad, älskad storregissör bakom bland annat Golden Eye som nu vräker ur sig direkt-till-streaming-bagateller som Dirty Angels, Memory och Cleaner.

Masken byggde han av trolldeg.
I denna slappa, dumma, slöa actionthriller innehållande 0% originalitet spelar en emo-klippt Daisy Ridley en hetlevrad exsoldat som tagit jobb som fönsterputsare åt stort energibolag. Han åker runt i rep på utsidan av skyskrapan i centrala London och gnuggar panoramafönster när Clive Owen beslutar sig för att lajva Hans Gruber och tar en hel våning som gisslan för att blotta energigigantens "smutsiga buk". Vi har alla sett det förut, inte minst Die Hard och alla 100-tals kopior på den klassikern som dunkats ut genom åren.

John McClane skäms ögonen ur sig.
Cleaner ger redan från första scnenen en känsla av "dålig TV-serie" då allt från fotot till kostym, scenografi och skådespeleri känns sådär B-aktigt taffligt. Daisy är som vanligt håglöst ensidig och det mesta hon gör innefattar att spänna upp ögonbrynen och blotta samtliga tänder i munnen. Samtidigt. Det finns precis som i hennes Star Wars-insatser inga nyanser här och påtagligt klen närvaro som gör henne till ett ytterst olyckligt val av huvudrollsinnehavare. Owen är inte mycket bättre han som skurken och terroristen "Smiling God". Han går på ren rutin här, framstår som trött och oinspirerad och om ärligheten ska fram tror jag inte att någon av oss kan klandra honom, heller. Inte med detta manus.