Die Hard

Senaste Die Hard-rullen var verkligen ingenting att bli exalterad över. Dussinproducerad slentrianaction som tack och lov tog slut efter drygt nittio minuter. I samband med premiären av A Good Day to Die Hard tyckte någon att det var en bra idé att släppa ett mobilspel baserat på filmen också.

Skjut på tunnor och de exploderar. Det har du aldrig sett tidigare va?

I spelet axlar vi rollen som Jack McClane, son till legendariska New York-polisen John McClane. Iförd skinnväst och välsignad med hår på hjässan ska Jack skjuta ryssar på löpande band och försöka samla så mycket snurrande mynt som möjligt på vägen.

Klassisk spelhjälte-göra alltså. Döm av min förvåning när spelet - efter några trevande, frustrerande första minuter - faktiskt lyckas bjuda på en gnutta underhållning (vilket inte kan sägas om A Good Day to Die Hard.)

Spelet har en slags Bullet Time-effekt som går att aktivera när mätaren högst upp till höger är full.

Jack springer längst en snitslad bana som ska föreställa vara hämtad ur filmen. Det gäller att undvika att springa in i bråte och hinder, alltjämt som anonyma ryssar kikar fram och tigger om att bli skjutna mellan ögonen. Oftast står de bara och väntar på att jag ska hinna knäppa dem. Det är först när man är riktigt nära som de reagerar och bränner av en hagelsalva i bröstet på mig.

Fiendernas apatiska beteende gör att utmaningen ligger i att hinna ladda om innan jag kommer för nära dem. Råkar jag springa in i ett hinder på vägen så händer det inget mer än att jag tappar fart, vilket paradoxalt blir en livräddare då jag plötsligt får mer tid på mig att ladda om vapnet. Jag vet inte om meningen var att straffa spelaren på något sätt, men som det är nu springer jag medvetet in i saker bara för att få ett extra andningsrum.

Die Hard sammanfattat: Jack pepprar ryssar och profiterar på mynt.

Längst banan har utvecklaren strösslat en massa mynt. Med dem kan jag förbättra Jacks färdigheter, köpa ammunition och till och med fuska mig fram till senare checkpoints. För den som absolut måste maxa sin karaktär och pressa distansrekord finns det en del att gotta ner sig i. Frågan är bara varför någon skulle vilja lägga så mycket tid på det. Så kul är det inte och det känns inte som om uppgraderingarna förändrar särskilt mycket när jag spelar.

Die Hard är inte vackert att titta på. Det är kantigt och fult. Ljudeffekterna erinrar mig om knallpistoler. Spelet känns obalanserat och blir snabbt enformigt. Men trots sina många brister går det ändå att ha överseende med dem när jag spelar i kortare doser. Det är ändå hyfsat roligt att försöka pressa meterrekordet. "Bara en checkpoint till" tänker jag flera gånger, vilket är ett tecken på att den lilla styggelsen ändå lyckas fängsla mig, om än så bara för några minuter åt gången.

Dessutom är det gratis. A Good Day to Die Hard kostar dryga hundralappen att se. Mitt tips: Skippa filmen, ladda ner spelet istället och du får i alla fall ut lite medioker underhållning och kan lägga dina insparade pengar på något annat istället. Som kött. Eller en cykelpump.