Global Operations

Alla med respekt för FPS (förstapersonsskjutare) vet vad CS betyder. I framtiden måste vi lära oss ett nytt uttryck: "GLOPS!". Uttrycket täcker en annorlunda och förädlad utgåva av det något grafisktsätt gamla Counter-Strike. Global Ops är ett bra förslag på ett nytt arbetsområde för PC-soldater och försäljningssiffrorna ser bra ut: "13 olika världsdestinationer, 32 olika vapen, 7 karaktärsklasser! Vill du ha mer? 26 olika lagtyper, 12 spelare på varje lag och 7 olika uppdragstyper!"

Försäljningssiffrorna skriker ut sitt klara budskap. Global Ops är ett spel med många möjligheter och potential. Den omedelbara idéen är, att de virtuella krigarna skall mötas på olika ställe runt om i världen. Dessa är bl.a. Mexico, Tjetjenien, Afrika, Kina, Peru, Sri Lanka, Quebec och en rad andra. Varje ställe innehåller en lokal fraktion som t.ex. rebeller, gerillakrigare, upprorssoldater och lokalpolis. Det ger någor annorlunda som man saknar i t.ex. Counter-Strike. Några modeller är helt klart finare än andra. Vi snackar om allt från medelmåttiga vaktsoldater till iskalla svartklädda jägarsoldater.

Crave / Barking Dog Studios har valt att gå tillbaka i tiden och här har de bl.a. tittat närmare på Team Fortress (TF). Förr i tiden hade man nämligen olika karaktärsklasser och det var faktiskt mycket bra. Man hade medics och Rambo-aktiga Heavy Gunners som kunde skydda teamet. Detta övertogs av Counter-Strike-modellen, där valet av vapen avgjorde din karaktärsklass. I Global Ops kan man gör både och. Man kan också plocka upp alla vapen och använda dessa. Men de olika vapnena är bundna till en vis karaktärsklass och den rykande hormonbomben "Heavy Gunner" får därför minus, om han prövar på krypskytte.

De sju karaktärstyperna utgörs av: "Reconnaissance, Commando, Medic, Heavy Weapons, Sniper, Demolitions och Intelligence Officer." Var och en har sina fördelar och det skapar en rad intressanta möjligheter för nytänkande i teamplay. Balansen verkar rimlig och som alltid avgör banan i stor grad, vilka karaktärer som används mest. Huvudregeln är: "Heavy weapons på snäva banor, gay-ass-sniper-weapons på öppna banor, medics överallt". Snipers och Reconnainssance bär dessutom lättare rustning och kan av samme orsak röra sig snabbare. Vapengalleriet är en av spelets verkliga tyngder. Det finns 8 handguns, 4 shotguns, 6 submachine-guns, 6 assaultrifles, 4 machineguns och 4 sniperrifles. Det handlar i tillägg om, att tyngre karaktärsklasser kan bära sekundära vapen. Det betyder att t.ex. Heavy Weapons kan byta till shotgun, när hans machinegun tar slut. Men leken slutar inte här. Utöver de 32 vapnen hittar man nämligen en läcker samling tillbehör. Night-vision, kniv, frag-grenades och flera olika typer av special granater. Man hittar rocketlaunchers, grenadelaunchers och C4-sprängämne som kan detoneras med fjärrkontroll etc.

Alla vapen är modellerade efter den äkta varan. Dessutom är de olika vapnens fysik mycket verklighetstrogen. Spelet tar bl a hänsyn till tjocklek och texturen i de material man träffar och materialens hårdhet för att vidareföra kulan (ricochets). I tillägg räknas även saker som kaliber och rustning. En ganska fräck feature är "entrance and exit wounds". Det betyder, att det tas hänsyn till hur kulan går genom en spelare och därmed hur mycket skada han tar.

Global Ops har varit i produktionsmaskinen i över tre år. Spelet baseras på en modifierad LithTech 2.5-motor och varumärket som ligger bakom bl.a. Unreal. Men dessvärre är inte grafiken så kraftig som man kunde ha förväntat sig. Banorna ser ut som en förädlad form av Counter-Strike, så om man inte bryr sig så mycket om detaljer, kommer man att vara ganska nöjd. Men när man har spelat ögongodis som Medal of Honour, så är det lite bedrövligt att springa runt i halvtomma rum. Inredningsarkitekten har det sparats på och även de fulaste tapeterna kan inte dölja, att det saknas fyllning i rummet. Spelets andra väsentliga svaghet är ljudet. Även om de olika vapnen har sina ljud, så är det inte nog med tryck i ärtpistolerna. En Assault rifle kan inte låta som ett förlängt blåsrör. Jag saknar finare klirrljud från patronerna som faller på marken. Jag saknar snygga, feta stereokulisser som är med och skapar stämning. Till det har det alltid varit kul att skrika: "MEDIC!" - I Team Fortress och Wolfenstein. I Global Ops låter det bara som ett oentusiastiskt gny. I det hela taget påminner stämningen lite om en halvdrogad patient. Det är en självklart att man i sina filmiska kramper skall ropa på en medicinare. Det gör ju ont!

Det finns flera anledningar till, att Counter-Strike fortsatt är kungen. En av de orsakerna som sällan nämns är rörelsefriheten. Counter-Strike har en helt speciell feeling och den beror bl.a. på att det är väldigt lätt att förföytta sin karaktär. Det går flyttande, framåt och ens virtuella representation följer troget sin härskare. Det finns bara en väg framåt och det är mer rörelsefrihet. Vi skall kunna vända kroppar, sänka huvudet, krypa längs marken osv. Dessvärre har inte Global Ops tagit hänsyn till detta och dina karaktärer kan värka en aning stela. Man saknar också fordon och såna saker.

Counter-Strike är den obestridliga kungen av FPS. Han sitter tjock och fet på tronen. Kanske lite gammal - men han har något speciellt över sig. Men våren är på väg och förändringen vajar i luften. Global Ops ger en frisk injektion i en genre som kanske är lite tyngd av trivialitet. Idéen om att utvidga vapenarsenallet, använda sig av karaktärsklasser och spela i de olika världsregionerna är bra. Det är också kult, att de olika karaktärsklasserna i hög grad stödjer varandra och detta kan skapa nya fundament för klanstrategier.

Dessvärre blir man lite nedtyngd av grafiken som inte är helt på topp samt ljudsidan som helt enkelt saknar tryck. Men Global Ops är något för sig själv. Det har möjligheten att bli en trend och attrahera världens PC-soldater. Frågan är vem som drar det längsta stråt. Förstakvartalets kamp om Kung Counter-Strikes tron står mellan: Medal of Honour, Global Ops, C&C Renegade och CS Condition Zero.