Hungry

Hungry är titeln, flodhästen är djuret så självklart är första frågan: Är detta Hasbro-filmatiseringen av Hungry, hungry Hippo? Ja, kanske, om man överlåtit det till en skräckregissör. Jag har inte grävt i ämnet och sitter således inte på svaret. Något jag däremot gjort är att tillbringa nittio minuter i Louisianas träskmarker i James Nunns flodhästskräckis där ett gäng människor på träsksafari ser fram emot att fota alligatorer men istället får tillbringa tiden med något helt annat.

Handling:
Efter att ha åkt vilse i Louisianas träskmarker under en alligatorsafari måste en grupp människor kämpa för sina liv mot en galopperande flodhäst som är på fri fot.

Det här är den säkraste, bästa alligatorsafari ni någonsin kan tänka er

James Nunn är en ny bekantskap för mig. Han har regisserat filmer som Tower Block, Hooligans 3, Shark Bait (Hajfilm som jag missat!) och nu alltså världens kanske första flodhästskräckis. Han har flera filmer på sitt cv men inget som sticker ut. Kanske av en anledning?

I rollistan hittar vi Madison Davenport från Sharp Objects, Tracey Bonner och Michel Curiel som gjort småroller i ett antal produktioner. Dragplåstret, om vi kan kalla honom det, är Joaquim de Almeida vars CV är långt som en toarulle och innefattar Fast X, Shogun, Warrior Nun och 24. Ingen av skådespelarna får särskilt mycket att jobba med, ska tilläggas.

Jag hörde talas om Hungry ett par månader innan releasen och det här året har det blivit väldigt uppenbart att jag dras till creature features. Och nog finns det något spännande i premissen oskyldiga, dumma människor som hamnar på en mordisk flodhästs meny? Jag kan inte bara avfärda det, även om jag med facit i hand kanske bordet det.

Med det sagt kommer det kanske inte som någon större överraskning att Hungry inte är något att bli exalterad över? Faktum är att ni gör väldigt klokt i att inte ens överväga att slösa nittio minuter av era liv på den här filmen. Hungry är många saker. En spännande och underhållande film är dessvärre inte några av dem. Hungry är inte en särskilt snygg film. Visst, vyerna av träskmarkerna kanske är det, men miljöerna blir snabbt enformiga och effekterna lämnat mycket att önska.

Det här ser ju spännande ut, men ...

Filmen har dessutom en PG13-rating, vilket innebär att det inte blir grafiskt. Men man hade väl ändå kunnat få till lite nerviga, kreativa kills? Nej? Inte ens det. Det känns som halva poängen med en sådan här filmen, men varken gore eller snygga effekter får vi alltså.
Dessvärre är manuset extremt lamt och någon spänning infinner sig inte heller. Möjligen finns det pyttelite nerv under några sekunder när någon av stackarna simmar i vattnet strax efter att den hungriga flodhästen visar sig, men det blir inte mer än så. Det är faktiskt nästan fascinerande avskalat på spänning, vilket i sig hänger ihop med att man skiter fullständigt i karaktärerna och att sekvenserna som ska föreställa spännande misslyckas med just det.

Joaquim de Almeidas veterankaraktär blir aldrig mer än en karikatyr, flodhästen som antagonist blir aldrig läskig eller på riktigt hotfull och när nittio minuter passerat undrar man vem man ska höra av sig till för att kräva tillbaka förlorad tid. Hungry är tyvärr inte ens så dålig att den blir underhållande, vilket annat är ett signum i sig. Den är bara tråkig och menlös. Faktum är att jag, liksom inför vinterns bottennapp Return to Silent Hill, inte har något positivt alls att säga om flodhästskräckisen Hungry utöver att den tar slut.