Jade Cocoon 2

Jade Cocoon 2 placerar spelaren i skorna på en liten kille vid namn Kahu. Han har stor respekt för Cocoon Masters och hoppas själv på, att kunna kalla sig Cocoon master en dag. Levant, som var huvudkaraktären i ettan, är bokstavligt talat odödliggjort och är han, som leder Kahu in i spelet och världens facetter.

Under en runda i skogen blir Kahu anfallen av en parasit - en såkallad Kamal - som tar över människors kroppar, om man inte får bort den i tid. Vid samma tillfälle möter han fen Nico, som bliver hans trogna följeslagare. Levant berättar för Kahu, att han för att få bort Kalma, måste hitta fyra Orbs, som befinner sig i respektive eld-, vatten-, vind- och jordskogen. Varje skog innehåller fiender, som har attack- och försvarsmekanismer, som svarar till skogens element. Driven av lika delar oro och äventyrslusta beger sig Kahu ut på en resa för att rädda sitt eget liv.

I RPG-genren har historien som regel en centralpunkt, och JC2 inget omedelbart undantag. Historien är emellertid tämligen banal och ointressant, och man kan snabbt glömma, vad det egentligen är man håller på med. Man möter en rad andra karaktärer under resans gång, men dialogerna, som är i utmärkt voice-over, är inte särskilt viktiga i förhållande till den överordnade problemställningen och kommer snart att verka var onödig utfyllnad. I Kahus hemby finns fem olika platser, där man kan köpa utrustning, kämpa mot andra Cocoon masters, kläcka monsterägg, utväxla information med andra Beast hunters m.m. Man teleporteras från plats till plats, vilket fullständigt dödar illusionen av att man befinner sig i en komplett by. Byn består bara av de här fem rummen och inget annat.

Jade Cocoon 2 är ett RPG, men dock inget ordinärt sådant. Monsteruppfödning är det, som skiljer den här titeln från mängden. Man kan köpa, vinna och hitta ett hav av ägg, som alla innehåller en såkallad Divine Beast. Dessa bestar kan vara antingen ett eld-, vatten-, jord- eller vind Divine Beast och har förmågor därefter. En Divine Beast med vattenförmågor kan hela, ett eld Divine Beast har bra anfallsförmågor osv.

Efterhand som den enskilda besten blir starkare, ändrar den också utseende. Så en söt liten bamse med långa öron blir plötsligt ett tillsynes ont grisliknande monster med huggtänder och långa spetsiga öron. Besten kan naturligtvis samtidig dela ut fler örfilar, får fler HP och MP och är snart klar att paras med en Seed beast. Seed beasts är Kalma beasts och kan inte användas i kamp, utan kan bara dela gener med en annan best. Man kan därmed skräddarsy sina egna bestar, så den har de förmågorna man har användning för.

I striderna är det bara bestar, som kan strida och alltså inte Kahu själv. I ettan kunde Levant själv strida och tillkalla en best, om det hade lättare för att eliminera motståndaren. För att kunna använda sina bestar i strid, skall man först ha placerat dessa på sin BeastAmulet. Detta är en skiva med plats för åtta bestar. Inledningsvis kan man ha tre bestar på sin BeastAmulet åt gången, men efterhand som man tar några avancemangstest i spelets 'Arena' kan antalet bestar på amuletten förökas. L1 och R1-knapparna roterar amuletten, och när det önskade besten är vald trycker man X. Stridssystemet är ett smart påfund, som frammanar en mer taktiskstrategi i striderna. Som i Grandia och Jade Cocoon till PSOne kan man rent fysiskt se fienderna i terrängen och blir därför inte helt plötsligt kastad in i en strid, som i många andra rollspel.

Grafisktsätt har JC2 ett fint yttre. Det är långt ifrån Final Fantasy X och liknar mer något i stil med Grandia II, men grafikerna har varit mycket kreativa. De fiender och särskilt de karaktärer, man stöter på i JC2, hittar man inga motsvarigheter till i något annat RPG, och flera av dem har ett närmast konstnärligt utseende. Grafikerna har använt en anime-look, som kommer att vara skoj för fans. I alla pratbubblor är karaktären återgiven i en mycket snygg anime-utgåva, och generellt har alla karaktärer fått en naivt tecknad look, som är snygg och osedvanligt kulörta, men samtidigt också lite för gulligt och barnsligt att se på - i varje fall för den här recensenten.

Jade Cocoon 2 har med sitt monsteruppfödningselement placerat sig i en nischgenre inom RPG-genren. Spelet gör sig bra på uppfödningspunkten, men saknar en historia, som är värd att följa med i, en större värld att gå på uppdrag i och i det hela taget något, som utöver monsteruppfödningselementet kan hålla kvar spelarens uppmärksamhet. Fem rum i Kahus hemby och fyra skogar, som alla består av nivåer, som är så små, att de kan springas igenom på bara några minuter, gör Jade Cocoon 2 till en minimalistisk produktion, som knappast kommer att tända andra än monsteruppfödnings fans.