John Q

Filmen:
Vad skulle du som förälder göra för att rädda livet på ditt barn? Förmodligen vad som än krävdes. Det gör i alla fall Denzel Washingtons karaktär i John Q. Han spelar pappa till en pojke med hjärtproblem som behöver en transplantation för att överleva, men proceduren med ett nytt hjärta kostar mycket pengar och deras försäkring täcker inte kostnaderna. Han gör därför det enda rätta. Han tar sjukhuset som gisslan och har ett enda krav för att släppa dem fria igen: rädda livet på hans son.

I John Q blandar man friskt mellan spännande thrillermoment, gripande dramatik fullproppat med supersentimentala scener och ett par rejäla kängor till det amerikanska sjukvårdssystemet. Det är framförallt Denzel Washington som får den att lyfta i sin roll som desperat pappa. Han gör ett starkt porträtt av denna man och gör det på det där sättet som vi alla vant oss vid när det kommer till den gode Denzel. Mycket höjande av rösten, lite saliv som flyger ur munnen under några laddade dialoger och en otrolig sårbarhet som vi känner av att bara titta på honom. Är han verkligen redo att offra sitt liv för att sonen ska överleva? Robert Duvall och Ray Liotta spelar poliser som försöker reda upp situationen. Duvall är den kloka och eftertänksamma äldre herren som har kontakt med Washington, medan Liotta är den hetsiga polisen som helst skulle vilja sätta en kula i pannan på John för att klara upp det hela.

Den stora behållningen i John Q, förutom det fina skådespeleriet, ligger i Nick Cassavetes regi som fångar upp den klaustrofobiska och panikartade stämning som råder inne på sjukhuset samtidigt som hysterin (media, folkmassor och poliserna i en salig mix) utanför är påtaglig under hela speltiden. Manusförfattaren James Kearns visar dock upp stora svagheter vad gäller hans prioriteringar. Han fokuserar många gånger på helt fel karaktärer (smaksak såklart, men ändå). Vi får se på tok för lite av Duvall som är filmens stora behållning vid sidan av Washington och mot slutet blir det nästan skrattretande med händelseutvecklingen och alla tårdrypande repliker.

Som helhet är det dock en både spännande och gripande film som många gånger ställer viktiga frågor för oss tittare att tänka över. Ska vi förbanna Johns agerande eller är han en hjälte som står upp mot det så uppenbart trasiga systemet? John Q får oss att fundera. En styrka som många thrillers saknar.

Och även om slutet i sig är ett stort misslyckande (vad tänkte man där egentligen?), så är John Q en mycket kompetent film med skickliga skådespelare, bitvis bra manus och riktigt fin regi från Cassavetes sida.

Bilden:
John Q ser riktigt bra ut på Blu-ray. Här finns en underbar djupkänsla som verkligen förstärker närvarokänslan under titten och även skärpan är riktigt bra, även om den då och då beter sig underligt med ovälkommen mjukhet som tittar fram i vissa partier. Färgerna är varma, om än väldigt dämpade (medvetet drag från Cassavetes sida dock). Här finns också en stark svärta som inte borde göra någon besviken. En del störande brus förekommer och skärpan är som sagt lite väl mjuk i vissa lägen.

Bilden är kodad i VC-1 och har formatet 1.85:1.

Ljudet:
Nu är kanske inte John Q den allra mest intensiva filmen sprängfylld med häftigt örongodis, men det hindrar inte detta Dolby TrueHD 5.1-ljud från att vara riktigt bra. Kraftfullt när det behövs, men också underbart stämningsfullt i andra lägen där man fångar upp omgivningsljuden på ett mycket förtjänstfullt sätt. Basanvändningen är något snål och kanske att mixen i sig känns något fronttung, men i övrigt är det ett riktigt bra ljudspår.

Extramaterialet:
Här finns inget att skrika sig hes över. Ett par bortklippta scener och en ganska intetsägande bakom kulisserna-film där man klappar varandra på axeln och vräker komplimanger på allas insatser. Tröttsamt.