Jungle Speed

Att förvandla klassiska brädspel till TV-spel är ofta en god idé av många anledningar. Det är lättare att övertala exempelvis icke-spelande farmödrar att köra en sväng Wii-Trivial Pursuit än en runda co-op i {Left 4 Dead} och till ett spel som {Uno} behövs inga 100-sidiga spelmanualer. Virtuella brädspel tar dessutom inte hela köksbord i anspråk och det finns aldrig någon risk för besvikna upptäckter av saknade spelpjäser.

Därför hade jag verkligen inget emot att ladda hem {Jungle Speed}, en Wii-variant på ett kortspel som i likhet med {Uno} går ut på att bli av med en drös symbolkort i olika färger. Spelarna turas om att vända upp kort från sin egna hög och så fort färger eller former matchas gäller det att roffa åt sig en totem-figur i mitten av spelplanen. Den som misslyckas med totemstölden måste lägga straffkort till sin egen hög. Som vanligt i såna här fall låter beskrivningen av reglerna betydligt krångligare än vad de egentligen är, så det kan vara på sin plats att understryka hur lätt {Jungle Speed} faktiskt är att lära sig.

Här finns tyvärr inget online-läge men smart nog kan två spelare dela på en Wii-fjärr/nunchuk-uppsättning vilket gör att hela åtta spelare kan mötas framför samma konsol och TV. Nunchukens analoga spak respektive Wii-fjärrens A-knapp används för att vända upp korten och för att sträcka sig efter träsnubben i mitten krävs ett skak följt av ett B- eller Z-tryck. Det känns enkelt, bra och smidigt och tar ungefär en femtedels sekund att lära sig.

Ibland dyker dessutom specialkort upp på brädet vilket ställer ytterligare krav på reaktionsförmågan. "Fast Grab" går precis som det låter ut på att alla får chansen att roffa åt sig totemfiguren. Slänger någon fram ett färgmatchings-kort måste spelare som för tillfället har likadana färger på sina kort utkämpa en duell. Specialkorten dyker upp precis lagom ofta för att hålla oss ständigt på spänn.

{Jungle Speed} kostar 1000 Wii-poäng, cirka en hundring, och det är lite för magstarkt för omfånget på vad vi faktiskt får. Det finns betydligt sämre affärer att göra i Wii Shop Channel ({Onslaught}, någon?), men jag tycker definitivt att {Jungle Speed} hade känts som ett mer självklart köp om det hade kostat i alla fall 25 procent mindre. Men som det gamla hebreiska ordspråket lyder, "skippa söndagspizzan och laga ris i stället och du har i princip sparat ihop till ett helt nedladdningsbart spel".

Grafiskt är {Jungle Speed} översiktligt enkelt, färgglatt trevligt och precis lagom djungelbetonat. Innan matcherna börjar är det roligt att se de totemhungriga blickarna hos krokodilen, vårtsvinet och de andra lirarna och allt är helgjutet designat. Det är mycket skönt att slippa mycket av det slarv som präglar de sämre WiiWare-spelen. Med stämningsfull, Lejonkungen-doftande djungelmusik håller även musiken bra klass och djurens små utrop är trevliga ljudeffekter.

Då datormotståndarna är ganska tröga medspelare drar jag mig för att rekommendera {Jungle Speed} till ensamspelaren, men med ett gäng polare är detta ett genomtrevligt tidsfördriv som kräver precis lagom mycket av deltagarna. Det är lika kul att vara snabbast som att se folk göra bort sig och även om prislappen svider lite är {Jungle Speed} okonstlat gediget. Så... vill du vara apan eller noshörningen?