National Security

Martin Lawrence är i ärlighetens namn en riktigt rutten komiker. Han har de senaste tio åren använt sig av exakt samma rasfixerade, vilt babblande stereotyp med samma tråkiga minspel och kommentarer. I National Security är istället behållningen den allt roligare Steve Zahn, Eric Roberts hemska frisyr och en hel del underhållande Helan & Halvan-action signerat regissören bakom bland annat Happy Gilmore.

Handlingen kretsar kring den lugne och allmänt vänliga patrullpolisen Hank som oskyldigt döms för misshandel av den, enligt honom själv, ständigt förtryckte Earl (Lawrence). Till en början trodde jag att National Security skulle stanna kvar vid den inledande polisbrutaliteten och belysa rasrelaterade problem med anspelningar på allt från det uttjatande Rodney King-fallet ända tillbaka till Kunta Kinte och hans tårdrypande rötter. Som tur är undviker Dugan de mest självklara klyschorna och filmen växer så småningom till en ganska underhållande actionkomedi, även om merparten skämt är tröttsamt sömniga.