PowerWash Simulator 2

PowerWash Simulator lyckades med konststycket att få gamers att tvätta med ett sällan skådat högtryck, essensen här var ju lika briljant som det bländande slutresultatet efter hårt slit. Hela idén bygger på att man förvandlar något skitigt till något glänsande fint samtidigt som man kopplar av, loggar ut och går in i trans. Att sälla sig till skaran som uppskattar ordning och reda, rent och fint är naturligtvis inte svårt. Vi är många som varit ute en sommardag på avsides landsvägar, rört upp grusdamm, kört i nylagd asfalt eller lera med våra bilar - för att sedan komma hem och skicka på med avfettning, avspolning, schamponering och vaxning. Ett skinande rent slutresultat förnöjer och är i allra högsta grad angenämt. Att omvandla den känslan till ett spel var grundstommen i FuturLabs sleeper hit från 2022. Med uppföljaren runt hörnet, tre år senare...

Powerwash Simulator 2 erbjuder bekanta men effektiva städrutiner i nivåer med flera lager.
...är det i grund och botten samma spel även denna gång. Det krävs nästan lupp för att hitta avvikelser gentemot studions tidigare del i serien och fokus tycks primärt ha legat på att skapa nya föremål, områden och byggnader att rengöra. Det kanske räcker så, tänker du? Jag tycker nog inte riktigt det i slutändan för att elevera detta mot nya höjder. Powerwash Simulator har föredömligt stöttats genom åren med gratis innehåll, DLC och tillägg - utöver större samarbeten och crossovers med kända franchises som Shrek, Tomb Raider, Back to the Future, Final Fantasy och Warhammer. Vi har spolat skiten från det mesta till dags datum och kopplat av på vägen genom att skjuta upp rengöringen av spisen IRL för att istället finpolera Spongebob Squarepants ananashus i skala 1:1.

Vad som såg ut som en reklamskylt på marknivå visade sig vara en underjordisk och nedsänkt latrin i ett senare stadie.
PowerWash Simulator 2 går i bekväma fotspår och på inslagen väg. Du utgår från ditt kontor och accepterar uppdrag runt om i Muckingham som kräver omvårdnad och polish, nivåerna här är uppbyggda i längre sekvenser och flera steg som öppnar upp successivt med delmål för dig att rengöra. Till din hjälp har du olika hjälpmedel där högtryckstvätten är ditt primära vapen i jakten på spolglans, tillkommer gör även en ny och större roterande rengöringsborste. Att applicera ett skummande lager av lösningsmedel underlättar mot de tuffaste och mest ingrodda fläckarna samt mossbildning och diverse förfall. Kontrollen har setts över och det är enklare än någonsin att växla mellan verktyg, kortare och längre lans beroende på var smutsen befinner sig där räckvidd och avstånd är avgörande för effektivitet, man byter också munstycke för koncentration av strålen eller kör vidvinkel vertikalt eller horisontellt för att vara så produktiv som möjligt över större områden. Likaså är det numera mycket enklare att jaga rätt på den sista lilla fläcken som gömmer sig, men detta är knappast någon revolution utan snarare en logisk och mer genomtänkt funktion. Pallar, stegar och elektriska saxlyftar hjälper dig också att komma åt de mer svåråtkomliga ställena.

På spelets karta tar du dig runt på nya uppdrag i olika miljöer.
Mycket av detta känns som sagt igen tre år efter att denna säregna simulator slog igenom men det är inte bara skumparty som väntar i singleplayer, lokal co-op och multiplayer - då spelet emellanåt tvärtom gått mig på nerverna genom de många högst omotiverade buggar jag drabbades av. Något förvånande då helhetsupplevelsen i det närmaste framstår som en blygsam uppgradering av första spelet som i stora drag förbisett ambitioner om att bryta ny mark. Efter en halvtimme befinner jag mig fortfarande i dess tutorial och har startat om spelet tio gånger, en gång för att spelet kraschade och nio gånger för att ljudet slutade fungera. Ljudet, är det så viktigt? I allra högsta grad vill jag hävda när det handlar om relax. Det finns inte heller denna gång någon musik och när de få ljud som finns här, nämligen fågelkvitter i bakgrunden som sällskap utöver dina kurrande katter som följer med dig genom spelets scener, varvat med trycksatt och porlande vatten samt det fräsande skummet som löser upp och sköljer bort världens alla bekymmer - när detta plötsligt försvinner så ryker givetvis också en stor del av den sällsamma återkopplingen i upplevelsen.

Skumsprutan var fenomenal när den kunde bete sig.
Spelets mindfulness uteblev stundtals i det skick som presenterades på Playstation 5. Jag förlikade mig till slut med att köra tap-fire med skumlansen för att inte sätta spelet ur funktion där kontinuerligt, längre nyttjande av skum framkallade problemet - vilket med mina förutsättningar skapade viss stress när ytorna att tvätta blir större och större ju längre i spelet jag kommer. Inte heller blev det bättre när det en gång så tillfredsställande "Ka-Ching!"- ljudet av mina hårt intjänade pengar efter rengjorda ytor började lysa med sin frånvaro, det fiffiga klirret utformat som trigger på belöningscentrum och avbockning av fullgjord syssla kom och gick lite som det ville. Pengarna som här tjänas in kontinuerligt genom nivåerna används i spelets butik där man köper nya föremål och högtryckstillbehör för att göra sin städrutin mer dräglig och effektiv, döm då till min förvåning när även hela inventariet av föremål att köpa plötsligt försvann. Även butiken drabbades av buggar vilket ledde till att jag fick starta om från grunden.

Efter hårt slit väntar givetvis nästa uppgift.
Jag satt i total tystnad, rengjorde skitiga ytor i timmar och tjänade pengar jag inte kunde spendera på något. Jag frågade mig där och då högt: "Martin, har du hamnat i helvetet till slut?" och jag svarade mig själv, högt, då min egen röst blev viktigare ju längre det här pågick. Jag harvade på med min vattenspruta, objekten täckta i sediment var många till antalet och bestod av allt från toaletter till stora silos och gigantiska reklamskyltar. Katterna Ulysses, Squeaks och Bubbles satt nyfiket i spelets bakgrund och tittade på när jag rengjorde tegel, flottiga fönster och började tappa verklighetsuppfattningen. Det är ett synnerligen tidskrävande och avkopplande spel när det fungerar som tänkt - med dubblerad speltid när det kräver omstarter.

Här har man onekligen skitat ned det blåvita skåpet som jag satt och spolade rent till förmån för ogiltig valuta.
Jag utgår givetvis ifrån att buggarna åtgärdas inom en inte alltför avlägsen framtid, och jag kan mycket väl ha drabbats av ett unikt formatspecifikt fenomen - men då utvecklaren inte har flaggat om åtgärder på förhand är det också svårt att förbise faktum när man spelar spelet inför lansering. Jag uppmärksammar buggarna jag stött på, men som upplevelse i grunden är det trots allt helt okej när det agerar som tänkt. Idén med {PowerWash Simulator 2} är, som du säkert redan förstått, smått identisk med föregångaren där det i dagsläget har en hel del buggar som störde min upplevelse. Det är en sparsam visuell uppgradering grafiskt som inte tar tillvara på dagens konsoler men där våta ytor, smuts och texturer är något mer definierade utöver tajtare spelkontroll och en handfull nya hjälpmedel än sist det begav sig. Uppskattade du första spelet kommer du såklart att känna dig hemma här då det är mer av samma, föll det dig inte i smaken sist så lär det inte vinna ditt hjärta denna gång heller. Priset är i linje med vad man får, det vill säga en marginellt spelmekaniskt polerad version av första spelet med nya nivåer snarare än en regelrätt uppföljare.

Katterna går att klappa, men grafiskt imponerar det inte särskilt alls.