Pro Evolution Soccer 2011

Pro Evolution Soccer var under många år ansett som det mest överlägsna fotbollspelet. Detta berodde till stor del på en dynamisk spelmotor så välpolerad att händelserna på planen verkade trovärdiga nog att kunna inträffa i en riktig fotbollsmatch. Spelmotorn var superb. Under senare år har dock FIFA-serien etablerat sig som kaptenen på den virtuella planen. Genom att plocka upp många av PES-seriens egenskaper och utveckla dem till sina egna samt även slänga in en fräck presentation kom FIFA att bli den vanliga gamerns favoritfotbollsspel. Konami har tagit denna negativa trend på allvar, och PES 2011 lanseras med de största och djärvaste förändringarna i seriens historia.

Vad är det då som är så djärvt? Även den rutinerade PES-spelaren lär inte känna igen serien efter den första kontakten med bollen, främst på grund av ett helt renoverat passsystem. Med rutinerade spelare menar jag de absolut bästa PES-spelare som jag träffade på världsmästerskapen i Spanien förra veckan. Det är ett passningssystem som kräver en stadig hand på kontrollen för att skicka ut precisa passar och detta kan säkert avskräcka en del, men är desto mer givande när du behärskar det.

För efter att ha klantat bort bollen upp i läktaren och över sidlinjen ett hundratal gånger, börjar passningsspelet sakta men säkert att sitta. Man har en stor frihet då det går att lägga en passning precis var man vill på planen, och noggrannheten överträffar alla andra fotbollsspel. När du fått kläm på handkontrollen och börja skicka ut sammetslena genomskärare som sitter som limmade på medspelarens dojor, är PES 2011 den mest engagerande och trovärdiga fotbollsupplevelsen någonsin.

Tempot i spelet är välbalanserat och det är något med storleksproportionerna i PES 2011 som verkar helt rätt. Inget annat fotbollsspel ger en sådan autentisk känsla när du slår bollen från 21 meters avstånd för att sedan se hur den kröker sig och träffar målnätets insida. Det är helt enkelt en underbar känsla. Spelet är fylld av nya animationer, och det nya fintsystemet fungerar utmärkt. Man har möjlighet att utföra en mängd olika fiffiga dribblingar genom att använda höger analog spak, men det är de små rörelserna med kontrollen - när du inte använder någon extra specialknapp - som dribblingen är som mest intressant. Hur kroppen rör sig, hur balansen och fotarbetet fungerar är makalöst. Det ser inte direkt spektakulärt ut grafiskt, men gör underverk för spelkänslan.

Spelet ser lite snyggare ut än tidigare versioner och speciellt ljuseffekterna har förbättrats. Det är inte så färgstarkt och skinande som FIFA-serien, men i gengäld får vi en mer fotorealistisk stil. Menyerna har renoverats ordentligt och laddningstiderna är korta, men annars är det mer av samma upplevelse som i förra årets PES. Vi kan även leka med nya verktyg som tilltalar våra barnsliga och kreativa sidor. Det går att skapa roliga spelare och arenor som sedan kan delas med vänner, och under spelets gång låser man upp en massa nya saker som kan användas till dessa kreationer.

Karriärdelen av spelet är fortfarande lite gammaldags, och Konami kan definitivt inte anklagas för att hålla våra händer genom detta spelläge. Det finns inte mycket som tyder på att det du gör på planen är bra eller dåligt, vilket ibland kan vara frustrerande. Man har inte möjlighet att kräva att andra spelare ska passa bollen till dig, och blir du satt på bänken är det bara att vackert sitta att titta på resten av matchen. Detta är föråldrat, Konami. Även om det är mer realistiskt. Till Konamis försvar ska det sägas att karrirlägen gärna ska spelas i flera månader innan man ser resultat, och jag har förstås inte haft den tiden att komma så långt.

PES 2011 är ett glittrande fotbollsspel som serverar den mest realistiska fotbollsspelkänslan någonsin. Utvecklarna har gjort ett modigt val när man gjort passningssystemet så manuellt, och när man lär sig att behärska det kommer det att bli mycket saknat i andra fotbollsspel. Även om det saknar en del av presentationen och karriärläget i {FIFA 11}, erbjuder PES 2011 den mest trovärdiga och realistiska fotbollsupplevelsen. Vilket för mig är det absolut viktigaste.

Översättning: Jonas Elfving