Pro Evolution Soccer Management

Konami har dominerat i fotbollsgenren den här generationen och nu ger de sig även in på managerområdet med Pro Evolution Soccer Management. Det handlar om den europeiska upplagan av Winning Eleven Tactics och spelet bjuder på en hel del som vi inte är vana vid i managerspel.

Jag hade inte förväntat mig att någon förhandskod till spelet skulle dyka upp redan nu, men det var med stor nyfikenhet som jag drog igång en säsong på min Playstation 2. Det första som du ska göra är att skapa sin avatar och ge honom ett namn. Det finns relativt många variabler att förändra sin manager på, allt från ansiktshår, näsans tjocklek, ögonens position, storlek och färg, mängder av frisyrer och så vidare. Du kan även välja kläder åt din tränare och jag valde en elegant kostym, men för de som gillar helyllestilen fanns det även en del träningsoveraller att välja på. Därefter berättar min agent för mig hur det fungerar med förväntningar på olika lag och han rekommenderar att jag väljer ett mittenlag till att börja med.

Pro Evolution Soccer Management innehåller samma lag och spelare som Pro Evolution Soccer 5 och det betyder sex ligor, varav tre är fullt licensierade (italienska Serie A, holländska ligan och spanska La Liga). Enligt informationstexten måste man ha tjänat in så kallade glory-poäng för att kunna välja en toppklubb, men i den här versionen kunde jag ändå välja fritt. Antingen berodde det på att detta är en förhandsversion eller så kommer glory-poängen in i handlingen vid ett senare skede när man vill byta klubb.

Först bestämmer jag mig för att ta en italiensk klubb. Jag vill inte spela i någon av de olicensierade ligorna (England, Tyskland och Frankrike) och jag sätter Italien snäppet före Spaninen. Jag väljer att ta hand om Lazio. Jag har sett laget en del nu när TV4 visar deras matcher på söndagarna och har hyfsad koll på spelarna. Dessutom är det ett mittenlag så jag riskerar inte att få sparken omedelbart när jag känner mig för med spelet.

Omedelbart blir skillnaderna mellan PES Management och ett vanligt managerspel tydliga när man valt sin klubb. Det handlar mycket om olika samtal med spelare, scouter och så vidare där du får läsa några rader göra ett val och titta på personen i fråga. Klubbordföranden välkomnar mig till klubben och min första uppgift blir att välja en assistent. Fyra glada unga damer finns att välja på och mitt val blir italienskan Emilia Rossi, som beskrivs som ett musikälskande språkgeni. Assistenten håller reda på kontraktsförhandlingar och en del liknande ekonomifrågor. Sedan knyter jag en coach, som hjälper till med träningarna och tre scouter till klubben. Scouterna letar efter spelare, men kan även hjälpa till att förhandla med spelare och klubbar och kontrakt och övergångssummor. Ungefär en gång i månaden återkommer de också med en lista som innehåller spelare som de anser vara intressanta för klubben.

Min första åtgärd är att rensa truppen lite. Jag sätter en del gamlingar som inte platsar på transferlistan, som exempelvis det gamla hatobjektet Fernando Couto från Portugal. Nu hajar säkert den uppmärksamme till. Couto spelar inte han numera i Parma? Jo, det gör han och databasen i Pro Evolution Soccer Management verkar inte vara helt uppdaterad. Förmodligen kommer de att göra en stor genomgång efter det att transferfönstret stänger den 31:a januari så spelet är helt uppdaterat när det släpps i butik. Hoppas jag åtminstone.

Pro Evolution Soccer Management bygger inte på någon 2D-motor utan använder sig att Konamis spelseries mästerliga matchmotor. Det känns något avskalad, men den artificiella intelligensen är på topp och man kan se hur de taktiska drag man lagt upp spelas ut på planen. Snarare än att bygga upp ett eget spel, uppmuntrar spelet dig att anpassa din träning och taktik efter din motståndare. Det känns lite märkligt, men jag försöker ändå vänja in spelare vid ett system då det förenklar träningen. Precis som i Master League måste nya spelare också värmas in i laggemenskapen.

Mitt intryck av Pro Evolution Soccer Management är lite schizofrent. Det är inte tillnärmelsevis lika detaljerad och innehållsrikt som exempelvis Football Manager, men samtidigt innehåller spelmotorn allt man kan önska sig och precis som i Pro Evolution Soccer går det att analysera matcherna i efterhand in i minsta detalj. Jag blev positivt överraskad av vissa saker, medan andra saker kändes lite segare. Att titta på match efter match känns också lite tröttsamt även om det går att snabbspola matcherna. Hursomhelst så är det mycket välkommet med lite variation i managergenren och alla fans av Pro Evolution Soccer-serien kommer att känna sig som hemma bland menyer och spelarstatistik.