Shadow Ops: Red Mercury

Shadow Ops: Red Mercury är utvecklat av Zombie Studios. Dessa killar har tidigare bland annat gjort Delta Force: Task Force Dagger och på förhand såg Shadow Ops ut att bli en seriös konkurrent till spel som Ghost Recon, Operation Flashpoint och Rainbow Six 3. Jag förväntade mig nedskruvat tempo, realistisk, grundläggande plutontaktik och ordergivning. Jag förväntade mig också att jag skulle dö av ett skott, bli matad med jobbig planering inför varje uppdrag samt den traditionellt tråkiga genomgången. Jag hade fel. Redan efter några sekunder i Shadow Ops: Red Mercury står det klart att detta är ett tempomässigt supersnabbt, actionfyllt krigsspel där fokus ligger på konstant eldgivning och hjältemodiga tjurrusningar snarare än taktisk försiktighet. Något som idag, just nu, passar mig alldeles utmärkt.

Shadow Ops: Red Mercury börjar med att Black Hawk-helikoptern som du och din tremannagrupp färdas i blir nedskjuten. Precis som i Ridley Scotts strålande krigsskildring tvingas du och dina medsoldater skjuta er igenom anstormande gerillasoldater och beväpnade lokalinvånare för att så snabbt som möjligt ta er till kraschplatsen och rädda de två skadade helikopterpiloterna. Visst - allt detta, spelets första halvtimme, är en rak och helt ogenerad stöld från Black Hawk Down. Ett klart diskuterbart faktum, framförallt när det redan finns ett spel löst baserat på händelse i Somalia 1993. Plagierade händelseförlopp är dock inget man hinner tänka på då Shadow Ops: Red Mercury startar, här är det fullt ös - medvetslös som gäller, hela spelet igenom.

Du är Delta Force-kaptenen Frank Hayden och får följa med på hans internationella korståg för att finna den påstådda überbomben Red Mercury tillsammans med sina tre medhjälpare. Denna beskrivs som en atombomd i en portfölj och en av de största smutsiga bomberna som någonsin tillverkats. Givetvis blir det en kamp mot klockan och mot tusentals illasinnade fiendesoldater då Red Mercury måste hittas innan det är för sent. Teorier om att den här bomben finns i verkligheten existerar, en ganska skrämmande och samtidigt spännande tanke som jag tycker höjer värdet i spelets enkla story.

Shadow Ops: Red Mercury är baserat på Unreal Championship-motorn och innehåller grafik som bör anses som medelmåttig. Här återfinns snygga vapenmodeller och läcker färgsättning likväl som ett antal tjusiga effekter. Miljöerna är däremot trånga och begränsade i sin design och karaktärmodellerna är blockiga och ganska odetaljerade. Tillkommer gör en stundtal sjunkande skärmuppdatering som känns igen från både de tidigare Unreal-spelen till Xbox. Detta är dock inte ett lika påtagligt problem i Shadow Ops: Red Mercury som det var i Unreal 2: The Awakening (som tur är).

Zombie Studios har valt att skapa ett lättillgängligt och oerhört intensivt actionspel där kontrollen nästan är identisk med den i Halo. Knapparna ger Hayden nästan exakt samma direktiv som Master Chief får och det märks väl att Zombie noga studerat kontrollschemat i Bungies mästerverk. Siktet är precist, centreringen och hastigheten i vapnen perfekta. Tillkommer gör en oerhört enkel funktion för att kika runt hörn och huka sig bakom närliggande objekt. Shadow Ops: Red Mercury är som jag tidigare nämnt väldigt intensivt och hela spelet är enligt mig ett skönt och actionproppat avbräck från alla taktiska actionspel och truppbaserade krigssimulatorer som släppts de sista året.

Den bästa biten i spelet är dock varken den smidiga kontrollen, tempot eller de snygga vapenmodellerna. Nej, ljudet i Shadow Ops: Red Mercury är vida överlägset ljudbilden i alla liknande krigsactionspel jag testat till Xbox och är en av de stora anledningarna till varför striderna hela tiden känns så intensiva. Soundtracket för direkt tankarna till filmen The Rock där majestätiskt storslagna krigsmelodier varvas med allehanda grundrytmiskt trummande. Här finns också en samling vansinnigt välgjorde ljudeffekter, alla levererade i 5.1-ljud som vissa gånger stressat mig rakt in i fiendenelden. Gevärselden likväl som explosioner, krigsrop och distanserat bombande har mixats med total fingertoppskänsla.

Minuskontot då? Vad är värt att nämnas som inte håller samma kvalitet som ljudet, tempot och kontrollen? Jo, till att börja med innehåller Shadow Ops: Red Mercury pinsamt kass artificiell intelligens som dessvärre förtar en gnutta av tjusningen med de intensiva eldstriderna. Till en början tänker man inte så mycket på att fienderna bara står där, blixtstilla och väntar på att bli skjutna. Vapnet smattrar och ljudbilden gör att extrem framryckning hela tiden tvingas fram på ett underhållande sätt. Ungefär en timme in i spelet blir den bristfälliga fiendeintellligensen dock alltför uppenbar och många gånger känns det mer som att skjuta på uppsatta pappersfigurer än levande soldater.

Ett annat minus är även multiplayerdelen som trots en hel del olika spellägen känns ihopkastad och slarvigt utförd. Det går att spela Shadow Ops: Red Mercury i co-opläge, dock bara via splitscreen och inte genom System Link eller via Live, tyvärr. Själva dödsmatchläget blir snabbt tråkigt då vapen är för kraftiga, obalanserade och eftersom multiplayerbanorna är dåligt utformade.

Trots urdum artificiell intelligens och ett undermåligt multiplayerläge förblir Shadow Ops: Red Mercury ett ganska kompetent actionspel. Intensiteten i eldstriderna, den superba ljudbilden och den klockrena spelkontrollen gör Zombies Xbox-debut köpvärd för den actionstinne.