Source Code

Filmen:
Jag var aldrig särskilt förtjust i Duncan Jones debutfilm Moon. En snygg science-ficitionrulle med en strålande Sam Rockwell och läcker regi som dock i slutändan kändes lite för långdragen och pretentiös för min smak. Ungefär som ett halvhjärtat försök att göra smart rymdfilm a´la Kubrick, vilket givetvis inte är den bästa utgångspunkten när man som tittare håller 2001 som en av de mest överskattade och sövande filmerna i filmhistorien. Med andra ord: Moon var ett sömnpiller. Jones andra film, Source Code, är en helt annan historia - fartfylld till tusen, mer lättsam och med ett upplägg som enklast kan beskrivas som Måndag hela veckan möter Speed.

En blandning som kanske inte låter mycket för världen, men faktum är att det här är en av de mest underhållande actionfilmerna som jag sett på mycket länge.

Jake Gyllenhaal spelar soldaten Colter Stevens (vilket fantastiskt namn!) som utan sin vetskap kastats in i en topphemlig regeringsfinansierad maskin som kan ta över en annan människas kropp under dennes sista 8 minuter i livet. När filmen inleds hamnar Stevens i en kropp som nyligen dött i ett bombdåd på ett tåg och uppgiften blir att hitta bombmannen genom att gång på gång återuppleva offrets sista ögonblick i livet för att pussla ihop ledtrådar som krävs för att röja bombmannens identitet innan denne slår till igen. Det hela försvåras när Stevens går och kärar ner sig i en av passagerarna på tåget. Kan man ändra på det som redan hänt?

Source Code må låta lite smått knepig att förstå eller åtminstone lite krånglig rent handlingsmässigt, men i grund och botten handlar det om en underhållande och lättsam actionthriller där de smarta inslagen aldrig blir särskilt jobbiga att hänga med i. Här är det spänningen som ligger i fokus och på den fronten levererar Jones gång på gång. Han lyckas också väva in några genuint hjärtvärmade ögonblick mellan Gyllenhaal, som briljerar i huvudrollen, och Michelle Monaghan som spelar kvinnan han får känslor för. Det är skönt att få den andningspausen som dessa ögonblick erbjuder, för i övrigt är det här en svettig och nervkittlande actionrulle som utan större problem kvalar in på listan med årets bästa actionfilmer - trots att slutet inte kommer uppskattas av alla och att gärningsmannen i sig är en ganska blek karaktär som hade kunnat utvecklats betydligt mer.

Bilden:
Source Code ser ruggigt bra ut på Blu-ray. Skärpan är fantastisk med en underbar dynamik, färgerna är välkomponerade och inbjudande samtidigt som svärtan hela tiden håller sig på mörka och härliga nivåer utan att för den skull tappa i detaljrikedom. Brus förekommer i ytterst små mängder och det är väl egentligen det enda som man kan anmärka på i den annars så lysande bildtransfern.

Ljudet:
Även här är det bara att luta sig tillbaka och låta sig imponeras av den kvalitet som genomsyrar BD-utgåvan av Source Code. Visst, man kanske kan tycka att det här DTS-HD Master Audio 5.1-spåret är lite väl överdrivet (på typiskt actionfilmsmanér) på sina håll - bland annat då tåget exploderar gång på gång med en fruktansvärd kraft som mullrar ut ur högtalarna och får rummet att skaka. Men å andra sidan är det väldigt snyggt mixat med kraftfulla inslag som aldrig låter skrapiga, utan hela tiden håller kvalitén uppe med precisa riktningsdetaljer och underbart bastryck. De lugnare ögonblicken är även de fint mixade med tydliga dialoger och skön musik-mix.

Extramaterialet:
En kortare bakom-kulisserna featurette som inte lämnar några större intryck på en.