Spun

Musikvideogurun Jonas Åkerlunds skruvade långfilmsdebut har delat in tyckarna i två läger. Vissa hatar den, andra älskar den. Jag hör till den senare kategorin, en av dem som uppskattar hur Åkerlund brutit mot samtliga dramaturgiska grundregler och med hjälp av över 5000 klipp skapat en lika hysteriskt stressad som skruvad originell film som fick mig att skratta högljutt flera gånger.

Vi får följa Rob, smygknarkande slacker som efter ett smått vansinnigt besök hos den lokale langaren Spider-Mike (John Leguizamo) hamnar hemma hos knark-kocken i egen hög person (spelad av Micky Rourke). Rob har en rostig gammal Volvo 162 och ett giltigt körkort, något som knark-kocken ser som en stor fördel då han därmed kan leja den silstinne Rob att skjutsa honom till diverse platser för att därmed kunna uttöka sin affärsverksamhet. Samtidigt kommer Rob på att han diggar kockens flamsiga flickvän (Brittany Murphy) varpå en lika konstigt snabb som skruvat rolig historia börjar.

Mickey Rourke, John Leguizamo, Brittany Murphy, Eric Roberts, och Mena Suvari gör alla riktigt roliga roller, något som toppas med cameos från både Billy Corgan och Rob Halford. Rourke har tydligen sagt att han egentligen inte alls ville göra rollen som knark-kocken i Spun, framförallt inte eftersom filmens budget enligt honom själv inte ens uppgick till hälften av hans gage i filmer såsom 91/2 Vecka och Once upon a time in Mexico. Han övertygades dock av sin agent vilket, efter att ha sett filmen, känns som ett smart beslut då rollen Rourke gör får honom att framstå som en mer flexibel skådespelare än vad vi är vana att se.

Spun känns många gånger som en ljusare och mer humoristisk Requim for a Dream. Hela historien centreras kring knarket och dess nedbrytningskraft på filmens karaktärer. Åkerlund använder sig av den smutsigt kala och stilistiskt färgsatta äckel-stil som han gjort sig känd för i musikvideokretsar. Filmen spårar ur ibland då Peter Stormares karaktär dyker upp men trots detta är Spun en delvis chockerande rak men i slutändan fasligt rolig och annorlunda berättelse om något så tragiskt som drogmissbruk.