The Mummy Returns

Mumien Återkomsten är ett stycke skräp. Så snart jag sagt det och så snart du förstått att ett inköp vore dummare än att dra ned byxorna i -44° har vi kommit en bra bit på väg. För det är ändå recensentens roll, mitt uppdrag... tror jag. Jag ska prisa kvalitet eller varna för onödigheter, rekommendera eller avskräcka genom oändliga klagomål. I slutändan är jag dock återkommande tjatig i dessa sammanhang och raljerar men tro mig, att ogilla kan vara stimulerande, i alla fall ibland. Spelet är självklart baserat på filmen med samma namn och utan att bli tråkigt sentimental och babbla om misslyckade filmlicensspel bör jag säga några ord om konceptet.

Den första filmen, Mumien var ett lyckat matinéäventyr för rätt målgrupp. Lättsamt och tempomässigt roligt samt väldigt anpassat för sin publik. Dessvärre var uppföljaren dålig och led av tempomässiga jätteproblem, totalhaveri i form av groteska överspel och sämre specialeffekter än sin föregångare.

När nu film nr.2 omvandlas till spel är Tomb Raider givetvis förebilden medan resultatet är en ogenerad soppa, mer trögflytande än vanligt. Du väljer att spela som antingen Rick O’Connell eller den onde Imhotep och spelet följer filmens handling ganska exakt. Som den godtrogne, lite korkade O’Connell ger man sig ut på jakt efter Imhotep som har för avsikt att återväcka den en gång så mäktige skorpionkungen. Givetvis är äventyret som ond omvänt och ditt uppdrag blir att återuppliva skorpionen och sätta stopp för O’Connell på vägen. Detta inslag är ett ambitiöst sådant och i teorin faktiskt det enda som är bra i hela spelet. I praktiken och i sitt sammanhang tänker jag dock inte kalla momentet bra för då jag blir precis lika abnormt uttråkad oavsett vilken jag väljer att gestalta.

Äventyret påminner som sagt väldigt mycket om den engelska bystdrottningens ihärdiga framfart. Utvecklarna har anammat mycket av spelmekaniken från Tomb Raider-serien men av någon konstig anledning lyckats slarva med utförandet vilket har resulterat i ett stundtals helt ospelbart äventyr. Till att börja med är O’Connell okapabel till att både hoppa och klättra vid fri vald tidpunkt. Den enda gång det går att utföra mer akrobatiska handlingar är vid utvald plats då rörelserna aktiveras framför hindret. Detta gör att hela spelandet blir otroligt stelt och ger spelaren lite om ingen frihet att själv styra sin framfart. Tråkiga uppdrag och total avsaknad av dynamik tillkommer och Mumien Återkomsten framstår i sin helhet som ett av årets fånigaste äventyr.

Grafiken är inte bättre, inte alls och det blir bara värre. Karaktärsdesignen är misslyckad trots att utvecklarna haft 100% färdiga filmmallar att utgå ifrån. Spelets miljöer som mestadels består av grottor och diverse mindre tempel är om möjligt ännu fulare än karaktärerna. Jag överdriver inte när jag säger att detta, mina damer och herrar, ser precis ut som ett fult, fem år gamalt Playstationspel. Animationerna får mig fortfarande att gråta av förtvivlan. Rick O’Connell självlärda karatemoment är något av det mest pinsamma jag sett på Playstation 2.Tillkommer till detta plågsamma försök är en ljudbild som enklast kan jämföras med vilket undermåligt MegaDrive-spel som  helst. Röstskådespelet är otroligt dåligt, nästan på gränsen till obefintligt och spelets alla ljudeffekter påminner mig om ljudet när jag raskt slår en enorm lutfisk upprepade gånger mot hals och nacke.

Pusslen följer förvisso en väl väntad logik, ett mönster som vi lärt oss väl av en hel generation pusselbaserade äventyrsspel. Det betyder dock inte alls att de varken är utmanande, roliga eller överhuvudtaget värda att uppleva, snarare tvärtom. Faktum är att pusslen i detta spel skulle kunnat vara i samma strålande klass som Tomb Raider eller varför inte Grim Fandango, jag skulle ändå aldrig rekommendera någon att köpa detta då resten av innehållet är uselt. Nä, jag gillar inte alls där här spelet, jag hatar det faktiskt, det hoppas jag att du nu förstått. Detta är ett hån mot maskinen i sig och framförallt mot en alltmer hängiven och kvalitetsmedveten spelvärld. Har du lyckats med konststycket att redan inhandla denna smörja rekommenderar jag omedelbar tvagning och starkt, regelbundet intag av dåligt knark.