Wild Things

Filmen:
Välkommen till Blue Bay, Florida. En idyllisk soldränkt kuststad som kryllar av korrupta höjdare och bildsköna översexuella nymfomaner. Idyllen slås dock i spillror när två collegestudenter, Kelly Van Ryan (Denise Richards) och Suzie Toller (Neve Campbell) anklagar den populära läraren Sam Lombardo (Matt Dillon) för våldtäkt. För att ytterliggare förvärra situationen har Sam en het affär med Kellys snorrika morsa Sandra Van Ryan vars kompanjoner nu jagar efter stackars Sam med alla tillgängliga medel.

Desperat och skärrad tar Sam hjälp av den småskumme advokaten Ken Bowden, här spelad av den alltid lika roliga Bill Murray. Bill gör egentligen inget speciellt humoristiskt i filmen men bara åsynen av honom gör att man drar på smilbanden. Detektiverna Ray Duquette (Kevin Bacon) samt Gloria Peres (Daphne Rubin-Vega) tvingas ta på sig fallet och de upptäcker snart den ena underligheten efter den andra. Från att till en början verka ha ett ganska enkelt upplägg följer en historia med en hel del överraskande vändningar vilket gör den till det rakt motsatta.

Bilden:
Sony har tagit väl hand om mastern och jag upplever bilden som väldigt levande samt att färgerna har en naturlig look. Dock är den lite oskarp i många scener och det drar ner helhetsintrycket en aning. Bilden är som sig bör i 1080p-upplösning och Sony har bestämt sig för att använda en BD-25 med tillhörande AVC MPEG-4 codec. Formatet är 2,40:1 och vi får således se filmen som det ursprungligen var tänkt. Inget bortklippt här inte.

Wild Things utspelar sig mestadels i strålande solsken och i de scenerna tycker jag att bilden är mycket ren samt att grynigheten lyser med sin frånvaro. Dessvärre försämras bilden betydligt i de mörka scenerna där bilden tappar lite i djup och börjar bli grynig. Detta är dock ganska vanligt vilket är tråkigt, men med den fetingbudget som Hollywood-rullar har så borde det gå att fixa. Kanske beror det på dåliga kameror eller sunkig bildbehandling.

Ljudet:
Här får de som kan lyssna till ett okomprimerat PCM 5.1 ljudspår och den briljerar med skön atmosfärisk stämning samt tydlig och välplacerad dialog. Musiken i filmen är en salig blandning och kompositören George S. Clinton har här blandat allt från skön körsång till asiatiska minitrummor. För de som önskar flitig användning av subwoofern så måste jag tyvärr göra er besvikna. Basen lyser med sin frånvaro, vilket är ganska logiskt då det inte är en actionrulle precis. Det som imponerar mest på mig är användningen av surroundhögtalarna och de stämningshöjande ljudeffekterna. Allt från vågor, insektsljud och svajande träd bidrar till stämningen.

Extramaterialet:
Här bjuds det inte på mycket. Det enda som finns är ett kommentatorspår där regissören John McNaughton får sällskap av redigeraren Elena Maganini, kompositören George S. Clinton och producenterna Rodney Liber samt Steven A. Jones. Ett ganska trevligt kommentatorspår faktiskt och det märks att de haft roligt när de gjorde filmen.