F.E.A.R.
Högfrenetisk skräckaction är Monoliths nya recept på framgång i förstapersonsskjutargenren. Vi kikar närmare på ett av E3-mässans mest bortglömda spel.
Man visste att det var något speciellt i görningen hos den amerikanska spelutvecklaren Monolith. Med titlar som Shogo: Mobile Armour Division, båda No-One Lives Forever och Alien vs Predator 2 på meritlistan är Monolith faktiskt en av de mer kvalitativa amerikanska utvecklingshusen, och jobbar för tillfället även på det efterlängtade The Matrix Online för Segas räkning.
Men The Matrix Online kunde ju inte sysselsätta hela företaget och det var inte svårt att gissa att de satt och jobbade på ytterligare en titel. Veckan innan E3-mässan i Los Angeles gick det vilda rykten om att Monolith nu jobbade på en helt ny del av Kate Archers No-One Lives Forever-äventyr. En enda bild släpptes där man kunde skåda ett intensivt effektregn bestående av tjock rök, ett regn av gnistor och nyblivna tomhylsor. Det andades action, vrålröj och kvalité och spekulationerna gick vilda om vad det mystiska spelet kunde vara.
Trots att vissa speltidningars nätupplaga rapporterade att det verkligen var ett nytt No-One Lives Forever visade sig att detta var uppåt väggarna fel. Istället var det premiär för en helt ny skapelse vid namn F.E.A.R. som står för First Encounter Assault and Recon. I korta ordalag kan man säga att det är dessa grabbar som går in och skjuter ihjäl saker med taskig attityd, hårt och snabbt.
En skyskrapa som tillhör ett företag som pysslar med vapenforskning har blivit skådeplats för årets otrevligaste händelse. Vad vet man inte riktigt, men illa är det. Ett Delta Force-gäng skickas in för att undersöka, det slutar med att hela truppen bokstavligt talat slits i stycken. Då är det istället dags för F.E.A.R-pojkarna att kliva in och plocka upp resterna samt undersöka vad det är som egentligen försiggår där inne. F.E.A.R. är inte direkt hemvärnet, utan snarare Israeliska armén som korsbefruktar Matrixgänget och X-Men. Låter det rörigt, tvärtom det är mycket enkelt. Samtliga soldater i F.E.A.R. har genomgått rigorös träning har tillgång till det allra tyngsta i vapen och utrustningsväg. Men det slutar inte här, utan varje medlem besitter krafter som gör livet som soldat så mycket roligare och enklare. Vi pratar psykisk kraftrikedom och möjligheten att kunna manipulera sin omgivning. Den ännu namnlöse huvudrollsinnehavaren kan till exempel få omgivningen att röra sig i ultrarapid, på samma sätt som Max Payne använder sig av Bullet Time. En detalj som tillåter mer utstuderad eliminering av fienden samt självklart en och annan snygg undanmanöver.
Projektilbaserad hårdvara är än så länge endast representerad av en SPAS 12-liknande hagelbössa och ett litet automatvapen med tillhörande kikarsikte. E3-demonstrationen visade upp båda vapnen från sin bästa sida där såväl ljud som vapeneffekter imponerade stort. Där vapnen drar fram bildas en tjock krutrök, väggarna perforeras med hål, saker lossnar, flyger och gnistorna yr i en aldrig sinande ström. Miljöerna är fyllda av prylar som reagerar på det som händer, och det händer mycket kan jag lova. Kroppar, möbler, kulor och annat härligt flyger genom luften i en aldrig sinande ström, och när allt ses i rörelse är det som en underbar våldsdikt som bara kastas i ansiktet på en. Faktum är att bilderna inte ens är i närheten av att göra spelet rättvisa, den här sortens intensitet måste ses i rörelse. Skulle man sammanfatta F.E.A.R., är ju ordet intensitet det rätta då man blandar lugna stunder med frenetisk och vackert våldsfrosseri när allt bryter loss. Realism inom actiongenren har varit på modet under flera år nu. Tom Clancy klistrar sitt namn på fler och fler spel där vi får bekämpa hemska människor med vild hårväxt och resten av genren hakar på. Men det finns de som gör saker och ting annorlunda. Monolith går åt andra hållet och vräker på med samtliga kanoner, att se F.E.A.R. i rörelse ingjuter stort hopp i en gammal ärrad förstapersonsskjutarveteran som känner att genren behöver nytt blod.
Vapen är självklart en trevlig del av vardagen i vilket actionspel som helst, men som Halo så mästerligt visade finns det gott om tillfredställelse i att kunna ge fienden en köttig käftsmäll. Precis som Namcos Breakdown kan man här kombinera grovmotoriska ben och armrörelser i form av sparkar och slag, något som bitvis förvandlar F.E.A.R. till ett prygelspel i förstapersonsvy. Men glöm bort Breakdowns stela och värdelösa lemviftande, och se istället fram emot ett välutvecklat system där kombinationer och variation är ledordet. Av det man har fått skåda är systemet såväl smidigt som djupt och bjuder på en god dos kvalitativt handgemäng fiender emellan. Vad sägs till exempel om att svepa undan en fiendes ben bara för att avsluta jobbet med ett karbinsalva i bröstet på honom när han ligger ner? Misstänkte att ni skulle gilla det, era sadister.
Den fiende man initialt får handskas med är den paramilitära styrka som intagit skyskrapan och de kommer i två smaker. Hårdnackade grunts som är glada i det där med att skjuta på precis allt som rör sig, och alltid när de lägger sig i leken får man att göra. Det finns även en lite mer finessrik fiende i form av en ninjaliknande soldat som kamofluerar sig med hjälp av optiskt kamoflauge vilket gör dem i stort sett osynliga. Men mänskligt motstånd är inte allt, då man även fick se lite monsterpopulation på E3. Visserligen väldigt hastigt, och endast ett litet monster, men räkna med att finns fler. Trots allt, någon eller något har ju strimlat ett helt Delta Force-gäng. Men tro nu inte att monster, ninjor och soldater är det värsta som finns i denna byggnad. Tvärtom, det finns en ondskefull faktor kvar, och det är antagligen den mest osannolika av dem alla. Här och var i byggnaden stryker en liten flicka runt. Hon går långsamt och som i trans, alltid svept i mörker och med ondska i sinnet. Med vad som verkar vara ren tankekraft kan hon få människodelar att explodera, både på insidan och utsidan av kroppen. Vem hon är vet vi inte, men vi vet att man inte käftar emot när hon närmar sig.
Till skillnad från tidigare i Monoliths historia använder man sig inte av sin Lithtechmotorn som man har skapat själv, utan istället är det en helt ny motor som ser dagens ljus. Det enda vi vet om den är att den är helt och hållet baserad på DirectX 9 och klarar av det mesta i grafikväg. Visst ska det erkännas att F.E.A.R. nog inte hotar till exempel Doom 3 när det gäller uppvisande av trianglar (läs: polygoner) på skärmen, men samtidigt är F.E.A.R. såpass idiothysteriskt frenetiskt att man bara baxnar. Men självklart ser det väldigt bra ut, speciellt när man ser allt röra på sig vill jag bara brista ut i en yster sång om hur glad jag blir. Vad som imponerar mest är utan tvekan effekterna som spyr ut sig över skärmen när stora strider inträffar. En otroligt läcker effekt är bland annat granaternas stötvåg som ställer till det ordentligt. Kasta en granat bakom ett skrivbord och upplev ett kaosartat regn av kontorsmatriel vid detonation. Glasytor splittras och kroppar slungas bakåt av den kraftiga stöten som följer en granatdetonation. Otroligt imponerande.
Monolith själva beskriver spelet som en fusion mellan actionikonen The Matrix och skräcksuccén The Ring (amerikanska versionen av japanska filmen Ringu). Det finns faktiskt en del likheter mellan flickan i spelet och filmen, då bådas uppenbarelse i stort sett är lika med personlig undergång på ett eller annat avskyvärt sätt. Vi såg redan i Alien vs Predator 2 att Monolith är mycket duktiga på att bygga upp stämning med hjälp av suggestion och mentala trick, allt för att få spelaren ur balans, och arbeta in mer känsla i spelet.
F.E.A.R. är utan tvekan det mest imponerande debutspelet på årets E3-mässa, visst ser Halo 2, Half-Life 2 och Metal Gear Solid 3 otroligt bra ut, men vi har sett dem alla förut. F.E.A.R. är nytt för i år, och det fullkomligt ångvältar över motståndet. Lite tråkigt är dock att nästan samtliga stora nätsiter och varenda tidning inte ens verkar bry sig om F.E.A.R., dock vet vi bättre än dem. Enda nackdelen är att vi måste ge oss till tåls till andra sidan av 2005 tills vi får lägga våra vantar på härligheten. Någon gång nästa år är det lanseringsdags, men räkna med att vi återkommer innan dess med mycket mer information. Tills dess får ni lov att ladda ner varenda film på spelet som ni kan komma över, dregla, dyrka och längta. Det gör vi.
Gamereactor Sverige