Ghost Recon 2 (PS2)

Under tre år har Ghost Recon-spelen tillhört de allra bästa inom den taktiskt inriktade delen av actiongenren. Öppna ytor och inget utrymme för slarv eller oaktsamhet, Red Storm har alltid sett till att göra spelaren lika utsatt som fienderna man möter. En handfull spel senare gör Ubi Soft slag i saken och remixar spelserien för att anpassa det lite bättre till dagens konsoler och dess spelare.

Ett av förra årets absolut bästa actionspel är enligt mig Rainbow Six 3 på Xbox. En nästintill perfekt anpassning av ett taktiskt tungt spel som förvandlades till ett actionspel med aningen enklare, taktiska element och ett mer strömlinjeformat utförande för konsolfolket. Resultatet visade sig både på betygsskalorna och i försäljningssiffrorna, och Ghost Recon fick genomgå samma behandling. Playstation 2-versionen har utvecklats av Ubisofts kinesiska team i Shanghai, och fungerar som en sorts prolog till Xbox/PC-spelet. Året är 2007 och Nordkorea har sänkt ett amerikanskt militärfartyg i regionen, detta leder till att Ghost-styrkan sätts in för att stabilisera situationen, och samtidigt dras de in i sin svåraste kampanj någonsin. En konflikt blossar upp mellan Kina och Nordkorea, och de båda kärnvapenbestyckade nationerna inleder ett blodigt krig.

Det märks tydligt att Ghost Recon 2 är ett helt nytt spel. Förutom splitter ny grafikteknologi tack vare Unreal-motorn, är det även ett mer actionorienterat spel man möter. Banorna är betydligt mer instängda och begränsade än vad man är van vid, och man slussas konstant vidare i någon form av bred korridor bestående av hus, stängsel, staket, osynliga väggar och annat som hindrar spelaren från att ta sig fram där. Det råder helt klart en brist på de öppna ytor och fria miljöer som kännetecknade de tidigare spelen. Detta betyder att det är betydligt lättare att förutse vart fiendens eld kommer ifrån, även om de nu för tiden arbetar lite hårdare för att inte bli dödade med en gång. De tar skydd bakom det som kommer i deras väg, och använder även buskagen för att effektivt dölja sin närvaro. De trånga banorna och minskade utrymmena leder till att det blir långt mer actionbetonat än vad man är van vid. Istället för att kännas som de gamla Ghost Recon-spelen känns det nu mer som Socom, något som bland annat förstärks av det faktum att kameran nu är placerad strax bakom huvudkaraktärens axel.

Det är heller inte tillåtet att bestämma vem man ska ha med sig i fält, eller vilken utrustning ens kollegor ska ha med sig. Man får bestämma vad ens egen karaktär, Mitchell, bär med sig, men mer än så är det inte. Striderna får även en helt ny intensitet numera, och känslan av krig förstärks även med hjälp av en effekt som gör att färgerna i spelet rinner ut ur bilden i takt med att eldväxlingen byts mellan de olika parterna. Fågelkvitter och vindens sus förmedlar en skön känsla av landsbygdsidyll, något som allt som oftast ruineras av maskingevärssmattrande och ivrigt skrikande av order och varningsfraser. Ghost Recon 2 är oftast en fröjd för ögat och örat, även om det finns en del grova grafiska problem, såsom detaljfattiga modeller och bristfällig antialias.

Det nya ordersystemet känns mest sparsmakat, och inte alls lika effektivt som det i Rainbow Six 3, och känns såhär i efterhand som en miss från Ubisofts sida. Arsenalen känner vi i till stora delar igen, även om det här har introducerats det nya infanterivapnet för den amerikanska armén, och även ett system för att kalla in flygräder för att lägga bombmattor på valda mål.

Problemet är dock att PS2-versionen är och förblir en lightversion av såväl Xbox/PC-spelet, och även av de äldre Ghost Recon-spelen. Man infinner aldrig samma frihetskänsla, och de taktiska bitarna av spelet är som bortblåsta. Ghost Recon 2 till Playstation 2 är tyvärr ett actionspel i mängden på grund av förenklingen av allt det som alltid gjort spelserien bra. Xbox- och PC-spelet erbjuder den riktiga Ghost Recon-upplevelsen, och det är någon av de versioneerna man bör skaffa sig om man verkligen vill spela Red Storms efterlängtade uppföljare.