Skate It

Analoga spak, jag saknar dig. Du är inte gammal eller ointressant. Du är bäst. Jag vet att jag flörtat med andra sätt att styra spel på. Men det betyder ingenting. Det var skittråkigt. Det är ju dig jag vill ha. Jag har insett det nu.

Förra hösten kom EA:s {Skate} och puttade självsäkert bort Tony Hawk-spelen som den självklara härskaren bland rullbrädesimulering. Nu skulle vi styra med de analoga spakarna och det var inte bara svårt, utan stundtals riktigt jämarns tok-klurigt. Det var även givande och exakt och vi är därför sugna på det kommande {Skate 2}. Medans vi väntar har {Skate} tagit sig till Nintendo Wii och fått namnet {Skate It}.

{Skate It} utspelar sig i ett San Vanelona som är totalt demolerat på grund av en naturkatastrof. Raserade byggnader och omkullkastade bänkar präglar vyn och tanken är enligt EA att detta ska generera mer möjligheter till tricks. Jag vill verkligen inte vara konspiratorisk men jag tror det finns en annan förklaring; med så gott som totalt folktomma områden behövs inte massa arbete med att lägga in NPC-skejtare. Resultatet blir därefter; allt är dött, ensligt och smått deprimerande.

Grundpremissen för storyn är faktiskt fenomenalt fånig och det är stor oplanerad humor att den käcka berättarrösten ser en totalt förstörd stad som en cool chans att skejta omkring fritt bland resterna. Jag får regelbundet SMS på min mobil, men att få se avsändarna in action är oerhört sällsynt. Varför är det bara skejtare som syns på gatorna förresten? Har de kackerlacksgener och är bättre rustade för naturkatastrofer? Mycket märkligt.

Nåväl, vi är här för att rulla bräda och lite varstans i de ödsliga banorna i ställen som San Vanelona, Frankrike och Japan finns diverse utmaningar utströsslade. Det grindas, flippas och görs kombinationer och ofta handlar det om att skrapa ihop en tillräckligt hög poäng i sina åk. Vissa uppdrag är tidsbegränsade och vissa måste göras inom ett visst område. Varje utmaning har ett grundkrav för att lyckas (own it!) och om du vill vara mer ambitiös kan du sikta på en guldstjärna (kill it!). Avklarade uppdrag låser upp nya banor och ger dig gott rykte bland proffsskejtare som glatt SMS:ar dig och bjuder in dig till nya platser.

När du rullar runt i {Skate It} stöter du dessutom på områden kallade "My Spot", vilket är platser där du kan möblera om ramper och bänkar för att göra en egen liten trickhage. Vissa utmaningar kräver att du använder en My Spot-bana för att lyckas och det gäller därför att tänka till kring hur en optimalt möblerad bana ska se ut. Möbleringsverktyget är dock halvklumpigt och svårt att få översikt i, och jag blev rätt frustrerad i stället för skaparsugen.

Dubbla analoga spakar finns som bekant inte i Wii:s värld, men här finns tre andra kontrollmetoder att välja bland. Wii-fjärr med eller utan nunchuk, samt balansbrädan som introducerades tillsammans med {Wii Fit}. Samtliga är tråkigt nog sämre varianter av det analoga upplägget i {Skate}. Börjar vi med Wii-fjärr och nunchuk så har EA tänkt sig fjärren som en skateboard i miniatyr och alla tricks utförs genom att vifta den i olika riktningar. Grundpositionen för fjärren är i det vågräta, pekande läget och för exempelvis en ollie gör man ett litet ryck så spetsen pekar uppåt. En vridande rörelse åt vänster eller höger aktiverar en heelflip/kickflip.

Som i sju miljarder andra Wii-spel är tanken med spelkontrollen förstås riktigt god, men... nej. Det känns aldrig naturligt. Aldrig som en skateboard. Alltid otympligt. Människan har helt enkelt mycket mer precision i tumspetsarna än i handlederna och original-Skates analoga Flick It-system är ljusår bättre. Vissa av rörelserna i {Skate It} är rejält obekväma, särskilt när de ska göras upprepade gånger, och Wii-fjärren missuppfattar ofta vad jag tänkt göra.

Med balansbrädan under fossingarna används din kroppstyngd för att göra trick och ange riktning, samtidigt som Wii-fjärren sparkar igång åkturen och används för grabs. Att få använda balansbrädan för att skejta lät på förhand förstås jättehäftigt och just skate- och snowboardingspel var väl också det första vi icke fitness-frälsta fantiserade kring när den lanserades.

Det är därför extra trist att meddela att denna kontrollmetod är ännu sämre, och på gränsen till ospelbar. Grundläggande saker som att köra åt rätt håll blir plötsligt en plåga. Tricks aktiveras genom att trycka till hårt på brädans olika delar, men eftersom balansbrädan är relativt bred tvingas man till en mindre promenad för att växla sida för tyngdpunkt. Detta är obekvämt och tyvärr inte det enda problemet. Säg till exempel att du har fått upp lite fart och tvingas gira kraftigt från höger till vänster. Instinkten säger åt en att snabbt flytta tyngden åt andra sidan av brädan, men detta registreras väldigt ofta som ett trick eftersom man dunsar i brädan för hårt.

Om du kliver av och sedan på balansbrädan måste du dessutom varje gång ange dels åt vilket håll dina fötter pekar, dels göra en omkalibrering av din vikt, vilket tar några sekunder. Detta är väl överkomligt om man spelar ensam, men i ett av multiplayer-lägena turas man om att stå på brädan och då går de ständiga invägningarna snabbt en på nerverna.

Den speciella spelkontrollen var det som kunde få ett {Skate} till Nintendo Wii att sticka ut, och då lämnas vi att konstatera hur grafiken förstås inte lever upp till {Skate} till Xbox 360 och Playstation 3. {Skate It} är en grafisk retroupplevelse och ser riktigt blekt ut. Jag har redan nämnt de folktomma städerna och den trista, döda stämning de ger. Detta förvärras av skejtare och objekt med riktigt naggiga kanter och stela animationer. Grötigt, lågupplöst och inte ens "bra för att vara Wii".

Spelkontroll är allt i ett skateboardspel och hur jag än vrider och vänder på saken (och Wii-fjärren) kan jag inte se något bra med den i {Skate It}. Om du akut behöver ett skateboardspel till Nintendo Wii kan du med stor mängd tålamod bemästra och eventuellt njuta av {Skate It}s utifrån dess egna spelkontrollpremisser. Men detta är ett spel sprunget ur något betydligt bättre.