Splinter Cell: Pandora Tomorrow
Sam Fisher är tillbaka i Michael Ironsides rosslande tappning. Spännande, underhållande, utmanande och online.
Så var det äntligen dags för dem som äger en Playstation 2 att få ta del av Sam Fishers nya äventyr. Fisher är agenten som över en natt blev en riktig spelikon och på fullaste allvar jämförs med självaste Solid Snake - efter bara ett spel. Uppföljaren Pandora Tomorrow nyttjar samma grafikmotor som föregångaren och är utvecklat av Ubi Softs Shanghaistudio. Montrealstudion som gjorde det första Splinter Cell har nämligen fullt upp med Splinter Cell 3 som släpps sent i år.
Splinter Cell: Pandora Tomorrow har sedan en tid funnits ute till Xbox och PC och det kan naturligtvis vara intressant att veta vad som skiljer de olika versionerna åt. Först och främst ska det sägas att allt från grafik till spelkontroll och artificiell intelligens i denna version är klart sämre än i sina storebröder. Med det sagt så finns det faktiskt några små detaljer att glädja sig åt, eftersom Ubi Soft försökt väga upp den spelmekaniska underlägsenheten med lite extramaterial. Dels finns ett nytt uupdrag som utspelar sig i Indonesiens djunglers täta vegetation. Dessutom ges bättre statistik efter varje avklarad bana samt att vissa mindre genomtänkta passager på originalbanorna har fått alternativa vägar.
Eftersom det är samma grafikmotor som används till spelet är det mycket få skillnader rent grafiskt jämfört med originalet. Vissa förbättringar finns, till exempel är banorna ofta mer öppna och det känns också som att mer tid har lagts ned på detaljrikedom.
Spelet utspelar sig som vanligt på en rad olika platser, med start utanför Jerusalem. En indonesisk separatist vid namn Suhadi Sadono har tillfångatagit en grupp amerikanska höjdare och det är upp till Fisher att hitta dem. Jerusalembanan utspelar sig i sumpmarker bland risiga kåkar i vad som närmast skulle kunna beskrivas som en liten fiskeby. Här och var brinner fotogenlampor och spelet tar sin början. Med hjälp av en föredömligt tydlig genomgång av kontrollerna får man snabbt grepp om Fishers ganska avancerade rörelsemönster. Pandora Tomorrow vore ju inte en uppföljare om man inte lärt sig några nya manövrer, så fyra stycken nya rörelser har tillkommit sedan sist. Sam kan nu åla sig nedför stolpar, snabbt kasta sig från en dörröppning till en annan, busvissla och hoppa upp till högre avsatser från sin patenterade splitmanöver. Föredömligt nog är alla dessa rörelser snarast att betrakta som komplement och inget som hela tiden överanvänds, som annars är brukligt i spel.
Därefter passeras en mängd andra platser som Paris och även den nya djungelbanan. Varje bana erbjuder spelande både inomhus och utomhus och visar även prov på föredömlig fantasi. Spelets allra bästa bana utspelar sig på ett framrusande tåg där både grafik och fantasirikedom hos utvecklarna är fullständigt häpnadsväckande. En av de bästa banorna jag spelat i mitt liv i något spel. Dessvärre är banorna allesammans befolkade av riktigt korkade vakter. Uppenbarligen har man varit tvungen att snåla med den artificiella intelligensen i detta spel, för till skillnad från till PC och Xbox-versionerna tycks vakterna bara flumma runt, utan att riktigt veta vad de ska göra. Särskilt pinsamt blir detta i närstrid när man tycker sig vara upptäckt av en vakt som liksom står och tittar på Fisher. Skulle denne mot förmodan dra sitt vapen så skjuter de påfallande ofta åt fel håll. Dessutom är banorna i Playstation 2-versionen duktigt upphackade av långa laddningstider som helt saknas i övriga versioner.
Mörkret som är Fishers bäste vän har kraftigt skalats ned i Playstation 2-versionen och ofta har jag direkt svårt att avgöra var det är ljust och kolsvart. Som tur är finns en mätare i nedre högra hörnet som visar hur mörkt det är, men så skall det inte behöva vara. Det förtar en hel del från spelet suggestiva och mycket speciella känsla.
Michael Ironside gör fortfarande Sams röst, vilket han gör med bravur och får Sam att låta sådär riktigt grånad och rosslig. Dialogen är hela tiden av hög klass, även fast jag förvånas något över att de förrenderade filmer som ibland visas för att föra storyn framåt fortfarande är av otroligt låg klass. Dessvärre tröttnar man ganska snabbt på att höra dialogen då den hela tiden lågmält och gravallvarligt rabblar namn och platser som man inte har en chans att hålla rätt på. Här har Ubi Soft något man skulle behöva fila på till trean och för att ge Metal Gear Solid en verklig match - storyn. Det må vara hur realistiskt som helst men det är bara inte lika kul att leta ledtrådar från några amerikanska diplomater som att besegra en terroristgrupp som hotar hela världen med stulna kärnvapen.
Nå, Pandora Tomorrows stora styrka är dock inte historien i detta spel. Det man lagt ned mest tid på är flerspelarläget med bredbandsadaptern. Det hela fungerar förträffligt och är uppbyggt så att två personer spelar soldat och två spelar spioner. För soldaterna fungerar spelet som vilken förstapersonsskjutare som helst medan agenterna spelar Splinter Cell som vanligt. Soldaterna har gott om skjutdon, granater och fällor de kan gillra och får dessutom hjälp av diverse rörelsedetektorer för att finna agenterna. Dessvärre är banorna mörka och soldaterna har inte förmågan att se i mörker.
Spelar man som agent får man ta finess till hjälp. Smyg, vänta, huka. Ingen kan skylla på dumma fiender denna gång. Soldaterna kollar vilt omkring sig och man gör klokt i att försöka söva dem eller hålla sig borta från ficklampsskenet. Två till tre stationer med obskyrt grönt innehåll ska desarmeras på miljöer som en biograf, ett museum eller ett övergivet sjukhus. Denna del av spelet är vansinnigt spännande och folk är otippat trevliga att spela med. Spilnter Cell tycks locka fram det bästa hos folk.
Sammantaget är Splinter Cell: Pandora Tomorrow ett bra spel. Det når dock inte upp till samma höga standard som satts i och med PC och Xbox-versionerna. Någon kan tycka att de inte ska jämföras och visst finns en poäng i det, problemet är bara att hårdvarubegränsningarna gör att spelet helt enkelt inte blir lika bra som det borde vara. Pandora Tomorrow till Playstation 2 är ett köpvärt och underhållande spel, men har du möjlighet att lira det till PC eller Xbox, så gör det.
Gamereactor Sverige